Färre får asyl i Sverige

Det har blivit mycket svårare för barn och barnfamiljer att få uppehållstillstånd i Sverige. Sedan några månader tillbaka beviljas så gott som ingen asyl. Det säger Andreas Karlsson, jurist med mångårig erfarenhet av asylärenden.

Andreas Karlsson företräder sedan en tid den armeniska trebarnsfamiljen Harutjunian, en av familjerna i Flen som ETC skrev om i förra veckan.
Yngsta dottern ligger apatisk sedan snart ett år tillbaka och de två syskonen är på väg in i uppgivenhetssyndrom.
Familjen har fått avslag på sin ansökan av Migrationsverket (MV) och Migrationsdomstolen.
Nu ansöker de med Andreas Karlssons hjälp om prövningstillstånd i sista instans, Migrationsöverdomstolen.
– Problemet är att bara en eller två procent beviljas prövning, 98 procent får alltså inte sin sak prövad i kammarrätten. Jag är övertygad om att problematiken med apatiska barn är på väg tillbaka och vill få till stånd ett vägledande beslut i Migrationsöverdomstolen om familjer i den här situationen, säger han.

Skärpt praxis
Kammarrätten har redan fattat en rad vägledande beslut som styr bedömningen av när en person får stanna tack vare ”synnerligen ömmande omständigheter”, det som förr kallades humanitära skäl, och som i praktiken kan komma i fråga i fall som gäller barn.
– Tolkningen av ”synnerligen ömmande omständigheter” har blivit mer restriktiv, praxis har skärpts kraftigt, trots att syftet med skrivningen i förarbetena till lagen klart och tydligt var att det skulle bli lättare för barn att få stanna. Det blev tvärtom, säger han.
I förarbetena till lagen om Migrationsdomstolarna sägs det också att huvudregeln ska vara att det ska hållas muntliga förhandlingar när ett asylärende avgörs.
Detta för att stärka rättssäkerheten för de asylsökande.
– Meningen var att det skulle räcka att den asylsökande själv begärde att få komma till rätten. Ett av syftena med Migrationsdomstolarna var att öka muntligheten, att ge de sökande möjlighet att uttala sig. I realiteten har det skett en glidning i praxis och idag är det närmast osannolikt att asylsökande får chansen att höras inför rätten, säger han.

Skriftliga förhandlingar
Istället avgörs de flesta fallen genom skriftväxling i två vändor. Sedan kommer domen.
– Det är så de vill ha det. Det går fortare och är enklare för domstolen med ett skriftligt förfarande, säger Andreas Karlsson.
Det tillhör ovanligheterna att Migrationsdomstolen gör en annan bedömning än Migrationsverket.
Wawa Sjödin, god man åt ensamkommande flyktingbarn, är kritisk till hur domstolarna hanterar sina ärenden.
– Domstolarna är skyldiga att göra egna förutsättningslösa utredningar av varje ärende. Det gör de inte, de klubbar bara MV:s beslut, säger hon.
Flyktingpolitiken har skärpts enligt samstämmiga uppgifter från människor som arbetar med asylsökande. Kan förfarandet med enbart skriftväxling vara ett sätt att lättare avvisa människor?
– Det är naturligtvis svårare för nämndemännen att avslå en ansökan när de har haft kontakt med människorna det gäller och när barn kan tänkas fara illa. Det är ett mänskligt beteende, säger Andreas Karlsson.

Karin Holmberg