Den gömda finansbubblan

Det finns en gömd finansbubbla i Sverige. ETC kan avslöja att den svenska basindustrins vinster till stor del kommer från spekulation. ”Slutsatsen är skrämmande. Det är fullt möjligt att vi står inför en kris där de stora ”trygga” industriföretagen börjar vackla, inte på grund av en sämre marknad eller dålig produktivitet, utan på grund av misslyckad spekulation”, skriver Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren.

Det världen just sett är en kollaps för spekulationsekonomin. När storbanker inte lånar ut till varandra, när bolåneinstitut går i konkurs, när finansföretag på några veckor förvandlas från stabila till korthus, så är det inte en slump, utan resultatet av en politik som överlåtit till privata kapitalägare att ensamma bestämma över investeringar, placeringar, säkerheter och lån. Utan reglering har man kunnat skapa en ekonomi som gjort den som kontrollerar pengar oerhört mycket rikare, jämfört med de kapitalägare som kontrollerat produktion och handel.
Det vi sett är att den parasitära delen av ekonomin fått växa obehindrat. Jo, vi använder begreppet parasitär fullt medvetet.

Finansföretag gick om ”vanliga”
Sedan mitten av nittiotalet (då de flesta avregleringarna blev klara) har de finansiella företagens vinster exploderat jämfört med icke finansiella. Ja, vinsterna från finansvärlden har stigit mycket mer än BNP, det betyder att andra delar av ekonomin har betalat finansföretagens ökade vinster.
I USA ökade finansvinsterna med 300 procent från mitten av nittiotalet medan vinsterna från ”vanliga företag” steg med ungefär 30 procent. Det är en enorm skillnad som borde ha skickat varningsklockor till alla, om nu inte avregleringarna gjort att just alla varningsklockor plockats bort.
För det är en stor skillnad om vinster skapas i finansvärlden eller i den övriga ekonomin. Om man tjänar mer pengar på att låna och låna ut pengar – än på produktion eller andra tjänster – innebär det (i ett avreglerat ekonomiskt system) att ännu mer pengar flyttas från investeringar och produktion till spekulation.

Pengar har blivit luft
Det här håller inte nationalekonomer – framförallt inte de bankekonomer som oftast får prata i medierna – med om. De anser att finansföretag är som vilka andra företag som helst. Höga vinster i bankvärlden är inte annorlunda än höga vinster inom – säg transportsektorn eller stålföretagen. Vinst är vinst och pengarna letar sig dit de ”gör mest nytta”.
Nationalekonomer kan inte se skillnad på att göra en sak, typ en radio eller en blindtarmsoperation, jämfört med att göra en ”placering” i en obligation. De anser att det i grunden är samma sak.
Men finanskapitalet är speciellt just för att man sysslar med spekulation, det gör att pengar som används där verkar ”växa” av sig själv. En aktie värd 200 kronor är nästa dag värd 250 därför att någon vill betala mer för aktien. Det som egentligen hänt när börsen ”stiger” är bara att mer pengar har flyttats till att köpa samma aktie, det vill säga mer pengar har gått till luft och mindre pengar har gått till den verkliga ekonomin.

Hur solid är svensk ekonomi?
Krisen i världsekonomin idag handlar om det här. Alltför mycket pengar har flyttats till finansvärlden som till alltför stor del sysslar med att spela med pengarna.
Alltför lite går till offentlig verksamhet eller privata investeringar. När det gäller USA är det få som idag förnekar spekulationens avigsida. Alltför mycket luft blir en bubbla som spricker.
Men i Sverige påstår ju politiker och ekonomer att ”ekonomin är solid”. Våra finanser är goda, både bankernas och offentliga sektorns, säger man. Och det är nog sant.Svenska banker har efter bankkrisen på 90-talet varit försiktigare (men det finns mycket luft även här) och att Anders Borg har ett stort överskott i offentliga sektorn har vi berättat i flera år.
Ändå skrämmer de här svenska uttalandena oss mer än annat. I Sverige finns en gömd bubbla – de finansiella spekulationerna har i hög grad nämligen skötts av icke finansiella företag. Basindustri och verkstadsföretag. Och vad händer när deras vinster faller och luften i deras balansräkningar plötsligt pyser till.

Kan inte dra en lättnandes suck
Så här har det sett ut. I motsats till USA har finansföretagen i Sverige inte ökat sina vinster särskilt mycket mer än de icke finansiella. Tvärtom. Finansföretag har ökat bruttovinsterna från 202 miljarder år 2001 till 235 miljarder år 2008.
Samtidigt har de icke-finansiella företagen ökat från 384 miljarder till 628 miljarder. (Källa: Konjunkturinstitutet, analysunderlag, augusti 2008)

Källa: SCB, NV 19 SM 0802, Företagens ekonomi 2006, tabell 7, sid 26; För 2007 beräkningar utifrån Nationalräkenskaper, www.ssd.scb.se/databaser/

Företagen har börjat spekulera
Vid första påseendet kan man alltså dra en suck av lättnad, finansbubblan i Sverige borde rimligen vara mindre.
Men. Sen tittar vi i företagens redovisning och frågar oss varifrån de icke-finansiella företagens vinster kommer. Den överraskande sanningen är att vinsten till stor del kommer från ”finansiella investeringar”. Det vi ovan påstår är spekulation. Gör vi ett diagram över det så blir bilden denna (se diagram ovan).
I Sverige är det inte finansbolagens vinster som exploderat, utan det är de finansiella intäkterna i ”vanliga företag”.
Industriföretag och handelsföretag har helt enkelt använt sina pengar till att bli rikare på samma sätt som finansföretag. Man försöker göra pengar på pengar.
Det här är en stor förändring, industrier ska helt enkelt inte vara banker – då slutar de fungera som förnyare och investerare inom den bransch de verkar i.
Historiskt har industriföretag annars varit företag som använder sina pengar i investeringar och forskning och som dessutom lånar.
När industriföretagen istället är finansiella placerare förändras inte produktion i sig, men däremot förändras företagens ekonomi fort när en kris uppstår.
Trots att världen behöver stål, hus, mat och transporter kan sådana företag falla ihop i ”dåliga tider” även om man egentligen har en hyfsad produktion och marknad.
Ritar vi en bild över industriföretagen i Sverige sedan 1960 syns det här tydligt (se diagram nedan).
Fram till 1985 var bolagen skyldiga pengar. Men efter det har man istället blivit spekulanter, industriföretagen har varit djupt insyltade i varje spekulationsbubbla. På åttiotalet fastighetsbubblan. På nittiotalet IT-bubblan. Och nu den senaste internationella börs- och lånebubblan.

Källa: SCB, NV 19 SM 0802, Företagens ekonomi 2006, tabell 11, sid 30-31; För 2007 beräkningar utifrån Nationalräkenskaper, www.ssd.scb.se/databaser

30 % av Telias vinst kan försvinna
Förra året var 29 procent av Ericssons vinst från ”finansiellt resultat”. Även Telias vinst består till 29 procent av finansaffärer. (Totalt nio miljarder av ett resultat på totalt 30 miljarder).
Vi har ingen möjlighet att gå igenom alla de stora bolagen, men kom ihåg att även ett litet vinsthack på tio procent brukar skapa panik i ledningarna och leda till krisrapporter. Vad händer om en tredjedel av resultatet försvinner i en finansbubbla?
Slutsatsen av det här är rätt skrämmande. Det är fullt möjligt att vi står inför en kris där de stora ”trygga” industriföretagen börjar vackla, inte på grund av en sämre marknad eller dålig produktivitet, utan på grund av misslyckad spekulation.
Och den enda lösningen som företagsledningar ser på sådana missar är nedskärningar och förhoppningar om ökad ”tillväxt” i de finansiella placeringarna.
Det blir då färre jobb, men inte mer investeringar utan tvärtom – i värsta fall – ännu mer finansplaceringar för att skydda sig.

Det sämsta av två världar
Vi får det värsta från två världar. Inte nog med att finansfamiljer som Wallenberg är del i en internationell finansbubbla genom sitt bankägande och sina placeringar i riskkapitalbolag.
Risken är att Wallenbergs industriföretag också är inblandade i samma smet.
På 30-talet tog en av världens rikaste män livet av sig. Han hade just förvandlat alla industriföretag till del i en finansbubbla. Han hette Ivar Kreuger.
Risken med det företagandet låg länge som en läxa hos svenska industrialister. Företag byggdes upp och växte med lån – ofta i nära samarbete med offentliga sektorn (som ju hade mycket pengar i fonderna).
Men på åttiotalet verkar det minnet ha bleknat helt. Finansavdelningarna tog över företagen.
Så därför är vi oroliga över spekulationskapitalismen här i Sverige.
Den är troligen mycket större än vad någon bankekonom själv förstått.

Johan Ehrenberg
Sten Ljunggren

| | | |

1. Av: Mikael M

   Hej Johan och Sten,

   mycket spännande analys!

   Ni brukar ju hävda att ekonomisk tillväxt är bra för samhället och att samhällen utan tillväxt är dömda till kollaps.

   Hur förhåller det sig egentligen med tillväxten om man räknar bort den finansiella sektorn? Lever vi i en växande “verklig” ekonomi eller är vi beroende av börsutveckling, stigande bostadspriser osv för att kunna säga att vi har tillväxt? Har ni några siffror på detta?

   
   
      9 oktober 2008, 13:39   
   
   
   
2. Av: Håkan

   Hmmm.

   Visst har man undrat över hur Ericsson kan uppvisa 4 miljarder i vinst det ena kvartalet, och 4 miljarder i förlust det andra kvartalet. Det är alltså enbart den finansiella delen som svängt.

   Det upplyste aldrig A-ekonomireportern om.

   Och hur är det med Volvos förluster, är det kanske enbart den finansiella delen som gått back? Vore jag Volvoarbetare skulle jag kräva att få se siffror om detta.

   
   
      9 oktober 2008, 16:10   
   
   
   
3. Av: Michael

   Man kanske ska kolla var källan till uppblåsningen kommer från.

   Av vad jag har fattat har företag spekulerat i de s.k “värdestegringarna” i bostäder, aktier o.s.v och trott att dessa “värdeökningar” ska växa i all oändlighet. Men dessa “värdeökningar” beror på att bankerna har ökat penningmängden och dessa pengar har fyllt ballongerna som företagen hakat på (fastighetsmarknad, börsen etc kan ses som inflationsbehållare som tar emot den exponentiellt växande penningmängden skapad av banksystemet – men det kallas “värdestegringar” istället för vad det är – prishöjningar=inflation).

   Företag kan väl inte ha någon hävstång på sitt kapital såsom bankerna kan och skapa pengar från ingenting? Eller kan de det? (kan vara något jag missat) De kan spekulera med befintliga “pengar” (egentligen bankkrediter), ja, men kan de skapa nya pengar genom hävstång? Av vad jag har förstått är källan till ballongblåsningen bankernas fractional reserve pumpande (hävstången, leverage) av pengar.

   Vore intressant om du kunde visa hur företagen använt hävstång.

   De hindrar ju inte att företagen flyger omkring i skenande luftballonger som få punka (liksom många kommuner, i USA är Karlifornien bankrutt och de offentliganställda går på federal minimilön, runt 40kr/timme) men det intressanta är vem som blåst upp ballongen och hur.

   
   
      9 oktober 2008, 19:23   
   
   
   
4. Av: Arne Nyström

   Tack Johan!
   Hur kan du orka? Bland alla sammhällskritiker är du den enda som så målmedvetet försöker få folk att förstå detta problem.
   Alla som nu har vaknat rabblar upp problemen men ingen har något förslag på lösning.
   Vi kan knappast få någon hjälp av vår nuvarande regering, ty det är som att sätta bocken till trädgårdsmästare. Och av EU kan vi inte heller vänta någon hjälp ty med deras primära grundpelare “kapitalets fulla frihet” så stöds ju spekulationsspelet.
   Detta är den sk. självjusterande “marknaden”, hur länge måste vi leva med den?
   Vem kan komma med förslag på lösningar?
   Är utträde ur EU ett och en aktivare Riksbank ett annat?
   Arne i Hovsta

   
   
      10 oktober 2008, 17:29   
   
   
   
5. Av: Michael

   Håller med!
   Vi måste komma bort från detta parasitsystem och bedrägeri där privata bankirer kan skapa pengar från ingenting och skuldsätta oss alla. Hur pengar skapas, av vem och vilka konsekvenser detta penningskapande får för demokratin och samhället måste komma ut från det åsiktsfängelse murar in oss i med en massa nonsens. Pengar ska skapas maximalt genomlyst.

   Har skrivit en blogg i ett försök att förklara detta.

   http://blogg.aftonbladet.se/11316/perma/978802/

   
   
      10 oktober 2008, 18:56   
   
   
   
6. Av: anders

   En sak jag oroat mig för är hur banker genom den växande fondmarknaden skjutit över risken från sig själva till spararna, som i sin tur lockats av snabba uppgångar. Har ni varit med om att diskutera placering av pensionsfond med en av bankens rådgivare? Säger man att man vill placera säkert med låg avkastning så blir man idiotförklarad.

   
   
      12 oktober 2008, 09:13   
   
   
   
7. Av: Harald

   Först en fråga till Johan & Sten, det första diagrammet, visar det hela näringslivet inklusive finanssektorn eller enbart industri och övrig tjänstesektor? Finns det info per bransch också?

   Håkan denna info finns i årsredovisningar osv. T ex Ericsson 2007: http://www.ericsson.com/ericsson/investors/financial_reports/2007/annual07/ar_se_complete.pdf Titta på resultaträkningen.

   Vad som har hänt är väl att storföretag har börjat med internbanker för utlåning till koncernens bolag. Vet inte om jag tycker det är så himla stor skillnad om företagen har intern eller extern bank, banken ägs ju ändå av samma personer. Sen är det väl som alltid att när man blandar in ekonomer som ska “förvalta” kapital så blir det till slut spekulation. Det är ju som ni har skrivit förut mer ekonomiskt kortsiktigt gynnsamt för företag att spekulera än att investera, så då blir det ju så att pengarna inte lämnar banken (intern eller extern kvittar) för det är samma personer som bestämmer att kapitaltillväxt är viktigare än företagstillväxt.

   
   
      12 oktober 2008, 14:40   
   
   
   
8. Av: Roland Johansson

   Var det inte just sådan spekulation som blev en kris för ABB på 90-talet? Verkstadsjätten knakade i fogarna.

   
   
      13 oktober 2008, 23:18   
   
   
   
9. Av: Daniel Svensson

   Kan rekommendera filmen zeitgeist addendum om riksbankens (fed reserve)roll i en spekulationsekonomi.
   kolla länken nedan

   http://video.google.com/videosearch?q=zeitgeist+addendum&emb=0&aq=0&oq=zeitgeist+ad#

   
   
      17 oktober 2008, 21:30   
   
   
   
10. Av: Svante

    Johan Ehrenberg o Sten Ljunggren borde få Nobelpris i ekonomi för att sedan tacka nej till det!!!

    sverigearbast.blogspot.com

    
    
       21 oktober 2008, 22:49   
    
    
    
11. Av: Karla

    Michael, du skriver i ditt första inlägg att:
    “Företag kan väl inte ha någon hävstång på sitt kapital såsom bankerna kan och skapa pengar från ingenting?”

    Jag är absolut ingen ekonom, men vad är det som exempelvis IKEA gör, när de erbjuder människor att köpa företagets produkter på avbetalning?

    Frågan är om IKEA hade kunnat kränga lika många kök, utan dessa finansiella tjänster?

    Personligen är jag en smula kluven inför detta fenomen – å ena sidan är det fråga om saker som människor verkligen behöver (en säng att sova i, tex) men å andra sidan kan vi väl fråga oss om vi jobbar för den verksamhet som betalar ut vår lön, eller för Ingvar Kamprad & Co, eftersom de senare ju har intecknat en del av ens framtida inkomster iom kreditgivningen. Lånar vi dessutom ut den resterande delen av våra inkomster till en av dessa banker, får de ju inte bara räntan på krediten, utan i förlängningen också möjligheten att kränga ännu fler produkter som ingen egentligen tycks ha råd med.

    Jämfört med hemelektronik- och telekombranschen (där “köp nu, betala sen” tycks institutionaliserat genom tex det sätt som man säljer datorer och mobiltelefoner på, dvs via abonnemang med långa bindningstider), framstår IKEA kanske ändå som en något schystare spelare ur ett ekologiskt perspektiv, även om IKANO-banken har ett finger med i spelet inom såväl hemelektronik som bostadsmarknaden och bilförsäljningen vid det här laget.

    Johan & Sten skriver i artikeln att “för lite pengar gått till privata investeringar” men jag undrar vad det är för slags investeringar ni syftar på? För den som ämnat göra “bostadskarriär” var säkert både den centrala bostadsrätten och den nya inredningen smarta investeringar.

    Min tes här är väl snarast att det som medelsvenssons lånar pengar till, inte har något vidare andrahandsvärde, vilket ju i sig säger något om hur mycket som omedelbart tycks vara “luft” här – nämligen räntan plus differensen mellan varans inköpsvärde och dess andrahandsvärde.

    Nu kanske jag befinner mig långt bort från ämnet basindustri vs finansverkstad, men för att knyta an till Mikael M, så ställer jag mig alltså frågande till huruvida forsatt ökande “tillväxt” är lösningen på den gordiska snara vi alla tycks snärjda i på ett eller annat sätt via pensionsplaceringar, eller för den delen studielån som ska amorteras.

    Det absurda är ju att det stora flertalet tvingas skuldsätta sig för att kunna reproducera sig själva (ha råd med livets nödvändigheter som bostad, utbildning eller transportmedel) och att vi därefter uppmanas att fortsätta låna, men nu för att tillfredsställa skapade behov, och gärna i en takt som upprätthåller tillväxtkurvornas uppförsbackar.

    
    
       22 oktober 2008, 18:35   
    
    
    
12. Av: Sten Ljunggren

    Här är några korta försök till svar på kommentarerna.
    Kommentar 1 av Mikael: Jo, det finns tillväxt i övrig verksamhet. Men satsningen på finansiell spekulation kommer att hota den tillväxten i framtiden. Företagen har satsat en stor del av sina vinster i finansiella tillgångar, som kortsiktigt gett hög avkastning. Egentligen borde det inte spela någon roll om avkastningen på dessa ”överskottspengar” sjunker. Men nu vet vi att sjunkande vinster får aktiespekulanter att reagera negativt, börsvärdet för företaget faller och företagsledningen känner sig tvingad att ta till åtgärder som lugnar spekulanterna – dvs nedskärningar. Det är de anställda som kommer att få betala när de finansiella resultaten sjunker.
    Kommentar 2 av Håkan: Nej, detta ligger inte bakom Volvo PV:s problem. Ford har nogsamt lagt beslag på alla vinster Volvo gjort, vilket har inneburit att Volvo varken har kunnat satsa på produktutveckling eller på finansiella tillgångar (som kortsiktigt hade varit mycket lönsamma). Det finns en intressant artikel i Veckans affärer nr 42/08.
    Kommentar 3 av Michael: Nej, företagen har inte utnyttjat den hävstången. En bank med ett eget kapital på fem miljarder kan låna upp 95 miljarder. Sedan lånar den ut 99 miljarder och behåller en miljard i likvida medel. Att fem miljarder kan generera en utlåning på 99 miljarder är det som kallas hävstången. Men banker lever farligt. Det krävs bara att en bråkdel av de som lånat ut till banken får kalla fötter och vill ha tillbaka sina kortsiktigt placerade pengar för att banken ska råka i en likviditetskris, man har inte pengar att betala tillbaka lånen med. En annan risk är att en del av låntagarna inte kan betala sina räntor och amorteringar. De lånen måste skrivas av och om mer än en tjugondel av låntagarna hamnar i den situationen så blir bankens egna kapital noll och den går i konkurs.
    Företagen har inte genererat pengar på detta sätt utan de har placerat sina övervinster i finansiella tillgångar, vilket varit kortsiktigt mycket lönsamt, men är långsiktigt en stor risk (se ovan).
    Kommentar 4 av Arne: Du kan med fördel börja med att titta på ETC:s klimatprogram.
    Kommentar 7 av Harald: Det är exklusive finansiella företag. Rena internbanker är inte något som ska finnas med i en koncernredovisning. Koncernredovisningen ska enbart redovisa koncernens förhållande till omvärlden.
    Kommentar 8 av Roland: För att veta om det var så för ABB i början på nittiotalet måste vi titta på deras årsredovisningar för den perioden. det har tiden inte funnits till. Men det är ett bra uppslag att gå tillbaka och se hur det var då.
    Kommentar 10 av Svante: Haha!! Det vore nåt. Men jag tror inte vi skulle tacka nej – det är alldeles för mycket pengar, som skulle kunna användas till att sprida motkunskap. Sedan finns det faktiskt en och annan pristagare som inte är så dum. Årets pristagare Paul Krugman är en av dem. Hans blogg: länk kan rekommenderas.
    Kommentar 11 av Karia: Det är bara Kamprad & Co som vet hur IKEA tjänar pengar (och hur mycket). Men jag har svårt att tro att de tjänar pengar på sin bankrörelse, utan den är som du skriver till för att kunna sälja kök och möbler. Jag tror att samma sak gäller ICA och Coop. Du har också rätt i att den är en väsentlig skillnad mellan IKEA-lånen och hästhandlarskojeriet med ”köp nu, betala nästa år”.
    Allmänt när det gäller privata lån så är bilden motsägelsefull. Om en person lånar pengar för att kunna köpa en ny bensinsnål bil istället för en gammal miljöförstörare, så tycker jag det är positivt (under förutsättningen att personen kan amortera av lånet under bilens livslängd). Å andra sidan så har bankerna tryckt ut de överskottspengar som skapats av höga vinster och ökade inkomstklyftor till låntagare som konsumerat mer än de har inkomster till. Och att de inte har inkomsterna beror på att de pengarna gått till ökade vinster och till höginkomsttagare. De har alltså lånat de pengar den förda politiken berövat dem.
    Till sist. Med ”privata investeringar” menar vi det privata näringslivets investeringar. Dessa har varit alldeles för låga i förhållande till näringslivets vinster, vilket skapat ett överskott, som gött den finansiella spekulationsbubblan. Man kan också säga att vinsterna har varit alldeles för höga.

    
    
       24 oktober 2008, 13:47   
    
    
    
13. Av: Michael

    Tack Sten!
    Det är inte bara bankerna som lever farligt. För hävstången verkar även åt andra hållet – när 5 miljarder rycks undan för en bank rycks också mattan undan för de 99 miljarder som banken lånat ut som den inte hade (och bankerna har använt betydligt större hävstång än så). Resultatet bli kreditåtsramningen som syns nu – bankerna jagar och lagrar kaptital för att kollapsen inte ska punktera hela skiten. Företagen och människor får allt svårare att komma åt pengarna. Enligt Friedman orsakades depressionen av att penningmängden då (efter att bankerna pumpat upp en liknande bubbla på det glada 20-talet)rasade med 1/3 då den bubblan av låtsaspengar sprack.

    När ett företag går i konkurs eller gjort något olagligt behöver inte de anställda eller resten av landet betala företagets skulder. När en liten bankelit skiter på sig på en korrupt och genomrutten finans“marknad” ska alla betala denna parasitklicks skulder.

    T.ex har enbart banken Barclay en hävstång på 63:1 d.v.s lånat ut 63 gånger mer än tillgångarna – och de är på inget sätt ensamma eller värst. Tänk om du kunde vidga ditt ägande 63 gånger mer än dina faktiska tillgångar och inbilla folk att du har så mycket – vilken trovärdighet skulle du ha kvar om det uppdagades – är det underligt att folk är på vippen till bankrusningar.? Och givetvis måste staten stötta påhittet i alla länder med bankgarantier så att folk inte börjar rusa mot banken för att plocka ut pengarna som inte finns – bankgarantier som staterna inte på något sätt kan hålla. Bara Islands bankers fiktiva storlek motsvarade Islands BNP 13 gånger om – Schweiz bankers fiktiva värde motsvarar 10 gånger deras BNP – Belgiens 7,5 gånger deras BNP o.sv, o.s.v .

    Britterna kommer rasa i backen liksom USA (och dra med sig resten av detta världens parasitbanksystem). Barclay har CDS derivat för mer än hela Storbritanniens BNP – och det är bara en bank i ett land! För Britter och USA har varit värst med denna fiktionsekonomi.

    Det här sjuka sättet: att privata intressen kan skapa pengar från ingenting såsom skuld som de kan skuldsätta allt och alla med (och när de skiter på sig ska hela befolkningen stå för notan) måste bort. Det behövs ett helt nytt system där staten skapar nya pengar och sätter i omlopp genom att bygga allmänna nyttigheter under maximalt demokratiska former (FRA:a varenda makthavare).

    
    
       24 oktober 2008, 17:45   
    
    
    

ETC:s klimatprogram

Tvåspalt 01/12 ETC presenterar en socialistisk klimatpolitik som oppositionen kan ta till sig redan nu. Visst kan du rädda världen! Vem skulle annars göra det? Läs artikeln eller lyssna på föredraget som podcast.

För dig som vill se Iran

Tvåspalt 02/11 Iranian Photography Now samlar 36 iranska fotografer, som utforskar arv, tradition, religion och landets trauman. Rekommenderas varmt, tycker Fredrik Skott.

Den gömda finansbubblan

Tvåspalt 16/10 Den gömda finansbubblan som svenska industrier byggt upp är på våg att spricka. Krisen kan bli ännu värre i Sverige än i USA, befarar Johan Ehrenberg och Sten Ljunggren.

Italien rensar ut romer

Tvåspalt 10/07 För att lättare identifiera och utvisa illegala invandrare har Italien bestämt sig för att registrera alla romer som bor i landet. 150 000 människor kommer att behöva lämna fingeravtryck.

Irakierna säkrare i Sverige

Tvåspalt 02/07 Hallå där… Jennifer Mackenzie, amerikansk forskare som studerat irakiska flyktingar i Syrien, Jordanien och Södertälje.

Irakierna tillgång för Södertälje

Tvåspalt 01/07 Läraren Sait Yildiz är även vänsterpartist och andre vice ordförande i fullmäktige i Södertälje. Han tycker staden ska se irakierna som en tillgång, inte som en belastning.

Ovetenskaplig Norberg

Tvåspalt 14/04 Johan Norberg drar ensidiga och missvisande slutsatser från sitt eget statistiska material i en rapport till Globaliseringsrådet, skriver Daniel Ankarloo i en rapport som ETC nu kan publicera.

Dör partierna?

Tvåspalt 11/04 Partierna minskar i snabb takt. Antalet medlemmar har halverats på 15 år. förra veckan förutspådde Mona Sahlin till och med sitt eget partis död.

Växjös klimatarbete världskänt

Tvåspalt 28/03 Europas grönaste stad. Den benämningen fick Växjö av brittiska BBC när kanalen ville visa upp ett gott klimatexempel. Dagens ETC reste till den småländska staden och upptäckte att skogen varit nyckeln till framgången.

Så reser du klimatsmart

Tvåspalt 14/03 Vi reser som aldrig förr. Snart är det semester. Men vad ska vi tänka på för att färdas så klimat­smart som möjligt? Dagens ETC har svaren.