Tortyr helt okej för Condolezza Rice

Vreden bland liberala grupper i USA mot Rice är stor sedan det kommit fram att hon suttit i möten i Vita Huset med CIA-chefen George Tenet och diskuterat tortyr och brutala förhörsmetoder. En nystartad webbsida kallad CondiMustGo.com samlar namn för Rice avgång.
Det har varit många möten för Rice, CIA-chefen och president Bush närmste medarbetare. Diskussionerna var så detaljerade att förhören med de misstänkta fångarna nära nog fick sin koreografi bestämd inne i Vita Huset. Skulle fången bli slagen, knuffad, förhindrad att sova eller utsatt för ”waterboarding”, simulerad drunkning? Eller skulle man använda två metoder samtidigt? Alla metoderna och fler därtill användes.

”Jag känner till att vårt nationella säkerhetsteam hade möten om denna fråga. Och jag godkände det”, förklarade Bush för nyhetsbyrån ABC News vars reportrar rapporterat om denna märkliga historia. Bush försvarade även att man använde waterboarding.
New York Times kommenterar i en ledare avslöjandet av tortyrsamtalen med rubriken: ”Condoleezza Rice. Teflon No More?” Och skriver: ”Kanske kommer hennes oförtjänta lager av teflon att flagna av.”

Att USA:s regering tillåter tortyr av krigsfångar är ett brott både mot amerikanska och internationella lagar och konventioner mot tortyr. Dessa handlingar kallas för krigsförbrytelser. Ända sedan tortyrbilderna i Abu Graib-fängelset i Irak spreds i världspressen har tortyrfrågan undersökts av Demokraterna i USA. Tiotusentals irakier har fängslats och utsatts för tortyr sedan Bush och Rice öppnat falluckan genom att ge CIA carte blanche.
Irakkonferensen hålls i Upplands Väsby utanför Stockholm. Ordförandeskapet delas av den USA-tillsatta irakiska regeringen och FN. Syftet är att ”stabilisera” Irak, det vill säga, förmå Sverige och andra länder att legitimera det amerikanska styret och bringa reda i kaoset som kriget skapat.

USA har under fem år skövlat Irak både militärt och ekonomiskt. Över en miljon civila irakier beräknas ha dött och flera miljoner är på flykt. Den statsägda industrin och delar av den offentliga sektorn har delats ut till amerikanska storföretag. Många företag, som med amerikanska biståndspengar skulle utveckla Irak, har levt upp pengarna och lämnat landet.
I USA protesterar allt fler mot kriget. Nyligen vägrade 25 000 hamnarbetare i Kalifornien att gå till jobben i protest mot den amerikanska militära närvaron i Irak. De behöver vårt stöd, inte Condoleezza Rice.

Eva Brita Järnefors