Vill du prenumerera på Bergman?

Skivbolagens jurister och gratis-fildelning-talibanerna stångar sig blodiga mot varandra. Ett tröttsamt spektakel, inte sant? Särskilt eftersom att framtidens sätt att skaffa och lyssna på musik redan är här. ETC guidar dig in i 2000-talet. Där befinner sig redan Marit Bergman. ”Album är dött och tråkigt!” säger hon.

Bild Daniel Håkansson

En sen efterfest hemma hos mig, och artisten som nyss släppt album stelnar till framför datorn, från vilken vi turas om att spela musik. Han har hittat en av sina låtar. Nu kan jag inte veta exakt vad som far genom hans huvud, men jag gissar att han drar slutsatsen att någon – läs: jag – laddat ned. För han reser sig upp går raka vägen fram till bokhyllan. Han plockar åt sig en handfull böcker, säger ”Nu är vi kvitt” och gör sorti.
En skärmytsling som idag har visst antikvärde, för de senaste åren har valmöjligheterna blivit betydligt fler än att antingen köpa album för strax under 200 kronor eller ladda ned olagligt för 0 kronor.
Några siffror:
iTunes Store, där du betalar nio kronor för att ladda ned en låt, ökade under årets första månad sin försäljning med 84 procent. Den digitala butiken har lyft Apple upp till plats nummer ett på topplistan över musikförsäljning i USA, förbi världens största detaljhandel Wal-Mart. Apple har 19 procent av marknaden, enligt NPD Music Watch.
Förvånande?
I fjol rasade globalt sett antalet sålda cd-skivor med 18 procent. Redan om två år går den digitala försäljningen om den traditionella, tror konsultfirman PricewaterhouseCoopers.

Det brukar heta att de största skivbolagen är dinosaurier, och att de har sin egen teknikfientlighet att skylla för att de nu riskerar att dö ut. Men artister är mer anpassliga.
Radiohead höjde ögonbryn när bandet i höstas lade ut sitt senaste album, In Rainbows, för nedladdning – utan fast pris. Det fick var och en avgöra efter plånbok, eller möjligen samvete. Ett lyckat experiment. Fyra av tio betalade något, i genomsnitt runt 40 kronor.
– Ganska imponerande, sade Jim Larrison på Adify, ett företag som förfinar annonsering på internet.
En lätt underdrift, med tanke på att 1,2 miljoner personer besökte sajten bara den första månaden. Nedladdning i sig behöver alltså inte utgöra ett hot mot artisten, utan kan lika gärna vara en unik chans att undvika mellanhänder och hitta nya betalningsformer.
Andra lät sig genast inspireras. Trent Reznor har med sitt Nine Inch Nails tidigare utforskat digital försäljning, och när han producerade Saul Williams album The Inevitable Rise and Liberation of Niggy Tardust kom de överens om att pröva Radiohead-modellen. Låtarna kunde laddas ned gratis, men den som betalade cirka 30 kronor fick dem i bättre ljudkvalitet. Var femte valde det senare alternativet.
En påtagligt besviken Trent Rezner berättar för CNET att han tänkte att ett ”pinsamt lågt pris” skulle fånga den lyssnargrupp som inte orkar gräva i skivbackar, men ändå respekterar artisten tillräckligt mycket för att vilja visa ekonomisk uppskattning.
– Jag trodde folk om för mycket.
Artisten själv, den bångstyrigt experimentelle Saul Williams, är dock överlycklig. Han säger att de skivbolag han mött saknat visioner. Istället har de försökt strömlinjeforma honom. Kan han – afroamerikan – inte göra kommersiell hiphop?
– Jag är tacksam mot teknologin som frigjort mig.
Nej, försäljningen köper honom inte en villa i Beverly Hills. Men den ger honom en grund att stå på inför turnéer och videolanseringar.
– Trent är missnöjd eftersom han har varit i branschen länge. Han minns en tid då nedladdning inte ens existerade.

Känslan är att vi står vid en brytpunkt, mellan Trent och Paul, mellan cd-skivor och andra generationens nedladdning, mellan av reklam betingad konsumtion och nyfiket musikupptäckande.
Kanske är den passerad.
Varför skulle Marit Bergman annars överge albumformatet? Hon använder sig från och med nu av en prenumerationslösning. Den som betalar 85 kronor för ett årsabonnemang kan sista fredagen i varje månad hämta hem en bergmansk produktion, strösslad med bonusmaterial, som till exempel filmer och utlottningar.
– Det kändes inte spännande att göra ett till album. Det blir en speciell gång. Man ska sälja si och så mycket, man ska vinna Grammis… Dött och tråkigt! Jag hade ändå börjat skriva låtar och ville göra något av dem, förklarar Marit Bergman från ett hotellrum i England, där hon turnerar med Kathryn Williams.
– Album är en konstform, man lägger ned möda, fastän många inte orkar lyssna på mer än en halv låt i taget, längre är inte deras attention span.
Är du likadan?
– Det beror på. Just popmusik tycker jag passar bra låt för låt. Men jag är väl lika snurrig som alla andra och lyssnar sällan på hela album.
Vad ser du för fördelar respektive nackdelar med din pionjärsatsning?
– Nackdelar… Eventuellt att ingen riktigt vet hur man prenumererar på musik. Och vad är en framgång? 200 prenumeranter? 2 000? 20 000? Svårt att avgöra. Det är däremot odelat positivt att alla tjocka mellanhänder mellan mig och publiken försvinner.
Marit Bergman säger att försöket fortsätter ”åtminstone ett år”. Hon har inte bestämt någon kritisk mängd vad gäller antalet prenumeranter.
– Jag tänker snarare att jag får anpassa inspelningsbudgetarna efter hur många prenumerationer som kommer in. Jag hoppas ju att det blir många så att jag kan vara fri att spela in på vilket sätt som helst.

Geniknölarna gnuggas fräsande heta i branschen. När jag ringer runt till flera av de stora bolagen är det ingen som vill låta sig citeras om vad som komma ska, men trots hysch-hysch och svepande formuleringar förstår jag att andra snart kommer att pröva digitala prenumerationer.
Konstigt vore annat.
Sajter som Rhapsody låter redan sina användare ladda ned från ett arkiv, men den dag prenumerationen avslutas kan låtarna inte längre spelas.
Är det ens viktigt att ständigt ha tillgång till en musikfil?
”Jag tror vi är i en övergångsfas nu där vi går från att äga musik till att bara lyssna på musik”, skriver Karin Ström, som artist kallar hon sig Datadamen, på sin blogg.
Säg att man vill lyssna på en favoritlåt. Vem vill då tröska runt på nätet och leta? Man vill ha den direkt, och en förutsättning är att den finns lokalt, i din dator eller i din mp3-spelare. Eller…
”Det går i princip redan att göra det med streaming (lyssna utan att ladda ned), med sökfunktioner som Seeqpod … Vad ska man då med en fil till? Den tar ju bara plats i ens dator. iPoden kommer att kastas och istället streamar man ner låtar direkt till telefonen”, skriver Karin Ström alias Datadamen.
Hon siar att artister även framledes kommer att kunna få betalt för sin musik. Men inte främst genom att sälja filer, och definitivt inte genom att sälja cd-skivor. Återstår att dela olika streamingsajters, som Imeem, allt fetare annonskakor.
Förra veckan offentliggjordes MySpace Music, ett samarbeta mellan det sociala jättenärverket (som blivit allt bättre på att hantera musik) och skivbolagstrion Sony BMG, Universal och Warner.
– Vi befinner oss i en fundamental förvandling, sade Thomas Hesse, chef för Sonys digitala ambitioner.
En döende cd-skiva kräver det. Skivbolag som betraktar digital konsumtion som något flyktigt, eller som bekämpar den, kommer snart att övergå till fossil.


Bild Daniel Håkansson

Det lilla skivbolaget Hybris mejlade häromdagen ut ett pressmeddelande, där det stod att verksamheten upphör på grund av illegal fildelning.
Datumet: den 1 april.
Faktum är att Hybris sedan starten 2004 har dragit nytta av det teknologiska smörgåsbordet. På hemsidan kan du idag ladda ned smakprov från artister som The Kid och Vapnet.
– Internet är själva förutsättningen, har grundaren Mattias Lövkvist sagt till Pandamagazine.se.
Han poängterade att de stora skivbolagens kris öppnar upp för mångfald.
– Att väldigt få kan leva på sin musik är inget nytt, så har det alltid varit. Men i och med internet har betydligt fler en chans att nå ut med sin musik. Är det inte bättre att många kan få en liten inkomst än att några stora artister med uppbackning från bolagsjättarna tjänar massor, som det varit tidigare?
Marit Bergman resonerar kring varför hon valde att sätta prenumerantpriset 85 kronor/år.
– Jag vill att det ska bära sig, det här är mitt jobb. Det jag lägger ner ska jag få tillbaka, och gärna lite till. Nu är det lite billigare än iTunes, men 50 kronor skulle vara för billigt. Det är inte gratis att göra musik.
Hur ser du på fildelningsdebatten?
– Jag kan inte bedöma hur den illegala nedladdningen påverkar mig ekonomisk. När jag släppte min skiva hade folk redan börjat sluta köpa skivor på allvar. Så jag har inte märkt någon skillnad. Men jag vet ju att skitmånga laddar ned gratis. Kanske köper de nästa gång, kanske inte.
– Ett argument som stör mig är när vissa säger att artisterna ändå inte får några pengar, skivbolagen tar allt. Märklig logik. Att skivbolagen tar för mycket är ett separat problem. Min tanke med det här projektet är att pengarna går direkt tillbaka till musiken. Det du betalar för att prenumerera finansierar inte TV-reklam för Shakira.

Andreas Gustavsson