Hälften av de barn som i år kommer att dö i världen, blir sjuka av smutsigt vatten. Miljoner fattiga människor drabbas för att de saknar möjlighet att hygieniskt utföra sina behov. En svensk produkt är på väg att lösa problemet. Peepoo bag, kiss- och bajspåsen.
Kiss- och bajspåsen, som kan användas med en avklippt PET-flaska som stöd. Bild PeepoopleDu går in på toaletten, du gör vad du ska för att sedan spola. En självklarhet, sett ur svenska ögon. Men enligt Väldshälsoorganisationen (WHO) saknar 2,6 miljarder människor ordentliga sanitetsinrättningar. Bristen på toaletter slår direkt mot folkhälsan, närmare bestämt de fattigas. Dysenteri, kolera och en rad andra sjukdomar frodas när diken ersätter avloppsledningar, samtidigt som alldeles för många tvingas dela de få toaletter som faktiskt finns.
Samtidigt
sväller utvecklingsländernas städer, deras slumområden blir alltmer trångbodda. Problemet måste lösas. Ett svenskt företag,
Peepoople, tror sig vara på väg att göra just det med en ny produkt, peepoo bag, ordagrant översatt: kiss- och bajspåsen.
Initiativet kommer från arkitekturprofessorn Anders Wilhelmson.
– När jag besökte människors närmiljöer, insåg jag att det här direkt berör halva världens befolkning. Det handlar inte bara om sanitet, utan även om att ge kvinnor möjlighet att styra över sina behov, som de annars av kulturella, religiösa eller säkerhetsmässiga skäl tvingas planera in. Jag började fundera. Då föddes idén om en engångstoalett, som fungerar som ett eget reningsverk.
För två år sedan startades företaget av Wilhelmson och en grupp forskare från svenska universitet och högskolor. Bland dem finns Annika Nordin, doktorand vid institutionen för energi och teknik på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Hon berättar hur påsen fungerar. Man gör sina behov i den, försluter och efter några luktfria veckor kan innehållet inte längre sprida sjukdomar.
– En kemisk tillsats inaktiverar farliga patogener (bakterier, virus, mag- och tarmparasiter). Det som blir kvar är näringsrikt och fungerar som gödsel. Det är inte så mycket biologiskt aktivitet på gång. Gräver man ned påsen, så blandas restprodukten naturligt med jord.
Dessutom kräver reningsprocessen inte vatten, en bristvara på många platser. Som svensk spolar du ned 50 liter per dag – lika mycket som en tredjedel av världens befolkning ska få att räcka under en vecka.
Det har gått fort för Peepoople.
– Nu gäller det att få ut den, säger Wilhelmson. Vår plan är att ha den färdigutvecklad inom ett år. Strax efter påsk kommer vi att utföra tester i Kibera (den väldiga kåkstaden i Nairobi, Kenya).
Kommer påsen att säljas direkt till individer eller distribueras via biståndsorganisationer? – Den är gjord för att kunna säljas i den ekonomi som finns i utvecklingsländerna. Priset räknas i ören. Men det kan bli så att den initialt delas ut av biståndsorganisationer.
Ett annat problem är den sociala stigmatisering som följer med hantering av avföring. När toaletter saknas måste den tas om hand på plats. I Indien är det en halv miljon kastlösa – de kallar sig daliter – som tömmer latriner. De rensar dem för hand. Det är olagligt, men fortgår.
– Vår påse behöver ingen infrastruktur. Allt som återstår är gödsel, något värdefullt. Det betyder att du kanske kan sälja det för mer än vad du köpt påsen för. En helt annan typ av hantering byggs upp.
Varför har ingen gjort detta tidigare?– Det är märkligt, speciellt i relation till antalet döda. Fler barn dör av diarré än av AIDS. Man stirrar sig kanske blind på den sanitet som finns idag, vattenspolande toaletter. Många har fokuserat på det. Men det fyller inte behovet, säger Nordin.
Andreas Gustavsson
Intressant.
21 mars 2008, 11:19
Jag har en vän som har en Separett (separerande mulltoa) men i hans kommun är han ändå tvungen betala 190.000 kronor för att koppla in sig på vatten/bajs-systemet.
Så istället för att man dricker/nyttjar det brunnsvattnet som familjen haft i fem generationer samt skiter i en Separett så vill kommunen att vi nyttjar (renat) kommunalt vatten samt spolar ner (rent) vatten efter toabesöket!?
I Indien fick vi höra att 60% utav landsbefolkningen och 6% utav stadsbefolkningen inte har tillgång till toaletter (om 60% går i skogen så är det nästan OK men de 6% stadsbor…)
Jag undrade varför folk sällan slog på biljusen vid skymmningen men sen så fick jag för mig (förstod?) att det var för att så många människor håller sig medans solen lyser, och sen springer ut när det mörknar.
Det här med bajs är ju annars väldigt tabu och Peepoo verkar vara en bra grej, kommer själv ihåg plastpåssystemet från den tid jag var sjuk och utedassen låg på bakgården (bor man 4 trappor upp och har +40 graders feber så blir man lätt uppfinningsrik/desperat.)
Filmtips: Svart katt Vit katt har ett roligt bajsinslag mot slutet.
21 mars 2008, 13:38
Peepooples kiss- och bajspase verkar vara ett dodfott project, vem skulle ga ut pa faltet med en bajspase, forsoka krangla ner avforingen, halla i kemikalier, knyta pasen och sen ga hem med resultatet? Enklare vore val att forse manniskorna med en liten plastspade att grava hal med och sen tacka over. Vad grisarna och hundarna da ska ata far vi val forsoka glomma. Det problemet uppstar ju i alla fall om man gor pa ett annu battre satt, bygger ett litet dass (torrmugg) och skiter i en tunna som man tommer i en kompost varje vecka tillsammans med tradgards- och koksavfall . Efter ett och ett halvt ar har varje familj minst en kubikmeter jord att anvanda i tradgarden. Detta system kan med fordel anvandas aven i Sverige, i villor, radhus, sommarstugor. I Indien finns 700 milj “uteskitare”. De lamnar efter sig 40-50 milj ton avforing varje ar. Det ar av stor vikt att denna gigantiska volym tas om hand. En svarhanterlig plastpase ar knappast losningen pa problemet. Daremot 4 tr upp med 40 graders feber ma val handa om man inte vill skita i slasken och spola kallvatten efterat.
23 mars 2008, 06:35