Om problemet med en Johan Norberg

Dagens Nyheter har svårt att be den liberale debattören Johan Norberg om ursäkt. Vad kan det bero på? Johan Ehrenberg har ett möjligt svar.

Dagens Nyheter har problem med Johan Norberg. I en artikel hävdar Andreas Malm att Norberg är källa till en islamofobisk bok av Bruce Bawer och när då Norberg påpekar att han inte alls är källa till sådana påståenden blir det hela ett problem för DN. Norberg hävdar att han bara citeras utifrån sin åsikt att Sverige är (eller kanske var?) en enidéstat där alla ledande makthavare hade samma syn på marknaden och statens roll.
De var – enligt Norberg – emot en fri marknad.
Detta är ju inget märkligt påstående för en nyliberal debattör och nog är det svårt att förstå hur Andreas Malm kan koppla ihop det med islamofobi (i en i övrigt intressant artikel om de nya ideologiska böckerna som bygger upp en islamofobi…).
När Malm svarar Norbergs replik så tar han dock inte tillbaka sitt påstående utan låter istället ansvaret hamna hos Norberg. Denna ska ta ”skarpast möjliga avstånd från ett sådant verk (Bawers)”, och sedan lägger han till:
”På sin blogg beklagar sig Norberg över att jag ’skåpar ut Bruce Bawers bok While Europe Slept som ett islamofobiskt och rasistiskt debattinlägg’.”

När jag läste det trodde jag förstås att Malm hade på fötterna. Det ska mycket till att försöka förvrida sådant som står på webben – det ligger ju där bara en knapptryckning bort.
Men när jag kollar Norbergs blogg så är det Malm som vinklar, inte Norberg. Så här står det.
”Medan Malm skåpar ut Bruce Bawers bok While Europe Slept som ett islamofobiskt och rasistiskt debattinlägg skriver… .”
Det enda som står är alltså att Malm skåpar ut en bok, vilket är precis vad han gör. Däremot står det inte att Norberg är EMOT den utskåpningen, vilket Malm antyder. Att Norberg är upprörd över den ”guilt by association” som Malm ger honom är dock uppenbart.
Han är – tills någon kan bevisa motsatsen med riktiga citat – med all rätt förbannad.

Detta – ett bråk om citat och överdrivna tolkningar – är ju inte så ovanligt. Det som gör att DN får problem med Johan Norberg är att han har tillgång till medier. DN som tryckt tidning är van att få sista ordet, när det inte sker tappar man gärna omdömet.
Jag blev en gång utmålad som terroriststödjare av DN:s ledarsida, att få diskutera det i tidningen var en i förväg dömd strategi, jag lyckades istället få till en debatt i en morgonsoffa, jag kunde live visa att ledarsidan ljög och till hans heder ska sägas att Hans Bergström bad om ursäkt för det slarvigt skrivna.
Men bara när tidningens medarbetare dras ut ur DN-huset, när de inte kontrollerar sista ordet på sidan, kan det här ske.
Det är DN:s problem.
Om Norberg bara hade sin blogg skulle det kunna ignoreras, men genom bloggande och debatterande blir man till slut en offentlig röst som får tillträde till ”andra finrum”.

Skillnaden idag mot förr är dock att varje bloggande debattör också har ett gäng supporters.
Jag har diskuterat med Norberg några gånger (allt finns på här på webben att läsa), jag tycker ofta han sakligt har fel och att han försöker göra bisak till huvudsak när det där blir uppenbart. Han ÄR en känslig själ. Han antyder själv gärna att han blivit stoppad eller censurerad om ett av hans inlägg varit borta någon timme. (Ibland gör vi så för att kolla mejladresser och se om de är autentiska. Vi hade den dagen fått ett inlägg av Johan Staël von Holstein som var så ”vilt” att vi helt enkelt inte trodde det var skrivet av personen i fråga. Vi kollade då andra offentlig personer i samma kommentardiskussion. När de visade sig vara autentiska lade vi ut dem igen.)
Men problemet är alltså inte Norberg utan hans supportrar. Jag menar inte hans vänner eller kollegor eller de han samarbetar med, utan de där som använder bloggar och webbar för att skicka okvädningsord till debattörer, kalla folk för idioter och ”såna som du borde inte få…” och så vidare.
Ett gäng mycket arga män som gör sitt bästa för att inget säga utan bara höras.
Ungefär som killar i alla tider suttit och ”höhöat” för att tysta tjejer som sagt emot i olika sammanhang.
Eller som killar som moonat i fyllan.

Nu försöker Maria Schottenius använda dessa supportrar som ett argument mot Norberg. Det är ju riktigt larvigt. Att dumskallar skickar dumma mejl är något man får lära sig leva med.
Om DN har en artikel som försöker göra en borgerlig debattör till islamofob genom ”guilt by association” så är det inget sakligt argument att denne borgare har en del dumma läsare.
Kan man inte bevisa att Norberg är källa för islamofobens påståenden så är det bara att be om ursäkt.
”Debatthuliganer” är som fotbollshuliganer. De förstör själva sakfrågan/fotbollsmatchen med sitt agerande. Läser man kommentarer till Norbergs artikel i Expressen hittar man snabbt en massa korkade inlägg där Malm kallas antisemit och DN syndikalistisk och sidan fylls av ord som mytoman, förbud och (lustigt nog) ta bort presstödet. (Som om DN hade det.)
Man får lära sig att läsa med ett leende. Eller hoppa över kommentarsfälten i de stora medierna. (Värst är för övrigt Ny Tekniks kommentarer. Gissa hur mycket ingenjörer gillar att kalla varandra dumskallar…)

Jag har en pressklippspärm som är väldigt stor. Jag har – i smått som stort – blivit felciterad i nästan alla borgerliga tidningar. Oftast i diskussioner och föredrag om ekonomi och statsskuld och inflation, det handlar oftast om journalister som inte orkar eller hinner läsa utan slänger ur sig påståenden som de TROR att man tycker. Debatt med viskningsleken som källa.
Jag slutade för några år sen svara på det där, det tog för mycket tid, bara de värsta falsarierna – de som andra läsare reagerat på – har jag ibland diskuterat.
Om jag hade en blogg (vilket jag är tacksam för att jag inte har) skulle jag möjligen som Norberg fylla den med en diger lista över slarv, missförstånd och ibland rena lögner.
Lika ofta skulle jag säkert – som Norberg – fylla den med överdrifter om censur, felcitat och lögner, det är nämligen väldigt, väldigt svårt att förhålla sig objektiv och sansad till det andra skriver om en själv.
Men det där betyder inte att en stor tidning har rätt att hitta på eller snedvrida någons åsikter.
Mig veterligt har Norberg alltid varit för fri invandring (en av de ytterst få frågor där vi är överens), och att han är blind för att den kapitalism han bejakar faktiskt SKAPAR rasmotsättningar och dagens islamofobi – betyder inte att han automatiskt stöder den.
På samma sätt är en människa som är emot kollektivavtal inte automatiskt för slaveri.
Det bästa vi kan diskutera – om vi vill diskutera – är vad folk själva skriver och säger – inte vad vi tycker att andra säger att de tycker.
För DN är det svårt.
Deras problem med en Johan Norberg handlar nämligen inte om honom.
Utom om tidningens makt.

Johan Ehrenberg