Fackligt samarbete mot mögel

Flera biljettkurer i Stockholms tunnelbana är angripna av mögel, vilket kan innebära en hälsofara. Efter att SAC, med stöd av SEKO, hotat med konflikt har arbetsgivaren Veolia lovat att försöka lösa problemet.

I fredags för två veckor sedan varslade fackförbundet SAC om stridsåtgärder mot Veolia, entreprenören som ansvarar för verksamheten i Stockholms tunnelbana. Anledningen är att mögel sprider sig i kurerna där spärrvakterna sitter. Många har fått känningar och några har till och med blivit sjuka. ”Oacceptabelt”, menar SAC som inte vill att deras medlemmar ska behöva arbeta i en sådan miljö. Veolia fick två veckor på sig att presentera en handlingsplan för att komma till rätta med situationen, annars hotade konflikt. SAC:s initiativ har även fått stöd av skyddsombuden från fackförbundet SEKO. Det är första gången som de båda fackförbunden gemensamt driver en fråga.
Maria Karlsson och Eva Wolmefelt arbetar som spärrvakter och är ombud för SAC. De tror att det finns mögel på fler stationer än de sju där det redan upptäckts. Och problemet har varit känt länge utan att det åtgärdats.
– Flera i personalen har fått huvudvärk och blivit trötta. En har till och med svimmat, säger Eva Wolmfelt.



Spärrvakterna och SAC-ombuden Eva Wolmefelt och Maria Karlsson, här på bild med tunnelbaneföraren och facklige kollegan Ricardo Gonzales. (Bild Martin Halldin)


Att agera så snart problem med arbetsmiljön upptäcks borde gå snabbt. Men situationen kompliceras av att lokaltrafiken är utlagd på entreprenad. Veolia har arbetsmiljöansvaret men lokalerna ägs av Storstockholms lokaltrafik (SL). Företagen skyller på varandra för att ingenting gjorts, säger Maria Karlsson.
– Men vi struntar i vem som bär ansvaret, våra medlemmar ska inte sitta och bli sjuka medan man bestämmer vem som ska göra vad.
Johan von Schantz är teknisk direktör på SL. Han säger till ETC att det i slutändan är SL:s ansvar att hålla lokalerna fria från mögel, men att det är upp till Veolia, vars personal arbetar i dem, att larma om missförhållanden. Att mögel i spärrkurarna skulle vara ett sedan länge känt problem håller han inte med om:
- Vi hade ett mögelproblem 1995, men det åtgärdades. Detta är en annan historia.
Johan von Schantz kan inte svara på varför SAC anser situationen vara så allvarlig att de varslar om konflikt, men försäkrar att SL jobbar på att förbättra arbetsmiljön. Men då krävs att problemet upptäcks.
– Om frågan dras i långbänk hos Veolia så kan vi inte göra så mycket.
Pierre Sandberg, personalman på Veolia, säger att företaget redan agerar i frågan, men att SAC inte verkar ha förstått det. Han medger att det kan vara problematiskt att olika företag är arbetsgivare respektive lokalägare.
– Vi har ansvar för våra anställda, men det blir bekymmer lagligt sett, eftersom SL äger lokalerna och vi inte har den omedelbara möjligheten att agera direkt.

Eftersom möglet ofta inte syns krävs laboratoriemätningar för att avgöra om lokalerna är angripna. Resultatet av analysen presenteras under fredagen. Men redan i måndags hölls ett möte mellan Veolia och SAC. Dessutom medverkade ett skyddsombud från SEKO. Resultatet av förhandlingen är positivt, säger Maria Karlsson. Konflikthotet är nedlagt:
– Vi drog tillbaka varslet mot löftet att ingen ska behöva sitta i en möglig spärr.
SAC efterlyser bättre rutiner för att förebygga framtida problem. Men Pierre Sandberg vill inte svara på exakt vad Veolia ska göra åt problemet innan de tagit del av mögelmätningen. SAC är dock tydliga med sina krav:
– Vi vill ha mögeltest i alla misstänkta spärrar och en handlingsplan som gör problemet snabbt att åtgärda när det upptäcks, säger Maria Karlsson.

Martin Halldin