Har jämställdheten ett pris?

Strävan efter jämställdhet skapar konflikter i relationer och riskerar att splittra familjer. Det skriver flera forskare i en debattartikel. Men vill de stoppa arbetet för jämställdhet? ETC reder ut resonemanget.

Den fjärde januari publicerade åtta forskare en debattartikel i Dagens Nyheter, där de varnar för ”jämställdhetens baksida”. Den svenska jämställdhetspolitiken har inte slagit rot människors vardag, och när ideal kolliderar med verklighet uppstår konflikter – relationer tar slut och familjer splittras. I artikeln jämförs svenska och internationella studier av jämställdhet i vardagen, och forskarna ser ett tydligt mönster: ”Resultaten visar att sammanboende i Sverige och Norden rapporterar mer oenighet om hushållsarbetets fördelning och större svårigheter att skapa balans mellan arbete och familjeliv än sammanboende i delar av Kontinentaleuropa.”
Det låter som en mörk bild. Och den har skyndsamt plockats upp av motståndare till både feminism och jämställdhet. Bloggosfären och tidningarnas kommentarfält har svämmat över av reaktioner av typen ”jämställdhetspolitik är skadligt”. Så här skriver till exempel bloggaren Per på Den onödiga samtiden: ”Det gläder mig att forskningen nu kunnat konstatera det självklara: att den ideologiskt drivna jämställdhetsfanatismen i vårt land går ut över familj, hälsa och verkligt sunda relationer mellan könen.”

Men ska jämställdhet vara lätt? En del debattörer menar att strävan dit oundvikligen leder till konflikter men att det inte nödvändigtvis är dåligt. Det viktiga är istället hur konflikten hanteras. Så här skriver F!-medlemmen Veronica Svärd på sin blogg:
”Det är fruktansvärt obekvämt att diskutera ojämställdheten i hemmet vid köksbordet eller i sängen. Det har de flesta kvinnor i heteroförhållanden erfarenhet av åtminstone någon gång försökt. Det riskerar att bli dålig stämning liksom.”
Bloggen Motkulturfonden bidrar med följande analys:
”Om jämställdhet leder till konflikter, visar väl detta att den harmoni som fanns ’tidigare’ inte är speciellt moraliskt värdefull överhuvudtaget.”

Vad vill forskarna själva? De deltar alla i forskningsprogrammet ”Att kombinera familj och arbete – vardagslivets balansakt”, ett tvärvetenskapligt projekt som sammanfattas i boken Jämställdhetens pris (Boréa förlag), som kommer den 25:e januari. Mikael Nordenmark (bilden), Professor vid Mittuniveritetet, är en av forskarna bakom debattartikeln. När ETC ringer upp honom medger han att formuleringarna är hårt vinklade, eftersom det annars hade varit svårt att få texten publicerad på DN debatt. Att det förenklade resonemanget ökar risken för missförstånd är han medveten om:
– I artikeln försöker vi betona att vi måste vara medvetna om att jämställdhet inte är helt lätt. Vi talar jämt om att det är jättebra men samtidigt kan man ställa frågan varför det går så trögt trots att alla förutsättningar finns.
Många har tolkat er debattartikel som att ni säger att jämställdhetsarbete är dåligt. Varför har det blivit så?
– Det är det är det tråkigaste med sådana här saker. Ungefär 75 procent av alla reaktioner jag fått är från människor som tycker att jämställdhet är dåligt och att vi ska sluta uppfostra våra barn till manshatare. Man löper en risk att locka fram personer med åsikter som de tycker att de inte får gehör för annars och som känner att de får stöd för sin argumentation här. Samtidigt känns det skönt att man får en chans att bemöta detta och skapa en diskussion kring frågan.
Vad har ni kommit fram till i er forskning?
– En del av resultaten visar att det är arbetsamt, svårt och slitsamt att arbeta med jämställdhetsfrågor. Vi måste ändra våra beteenden och ifrågasätta varandra. Och när rollerna förändras händer saker. Risken för separation ökar till exempel.
Men är det inte självklart att jämställdhetsarbete leder till konflikter?
– Jo, egentligen. Det är inte så konstigt att vi ser problemen med jämställdhetspolitiken just här, för det är ju vi i Norden som försöker genomföra den. Är rollerna inte helt givna så ökar osäkerheten. Men vi har vi dessutom en mängd andra resultat som visar att par som lever jämställt löper minskad risk för separation. Andra undersökningar visar att när mannen varit hemma med barnen så minskar också risken. Det är inte alls någon enhetlig bild, men är viktigt att uppmärksamma.
Är konflikterna per definition dåliga?
– Absolut inte! De är ett tecken på att det faktiskt sker ett arbete mot jämställdhet.
Varför använder ni i så fall laddade begrepp som ”jämställdhetens baksida”?
– Det är inte vi som skrivit rubrik och ingress. Det är ändå DN debatt… Man balanserar på gränsen för vad som känns behagligt när man skriver en sån här sak. Men jag tror ändå att det är bra i förlängningen.

Martin Halldin