”Kvinnor indoktrineras av samhället”

Sju av tio kvinnor i Niger ser det som normalt att de blir misshandlade och våldtagna av manliga släktingar. Situationen är fruktansvärd, larmar människorätts- och biståndsorganisationer. Kvinnor utsätts inte bara för övergrepp. De nekas dessutom vård, utbildning och all form av makt.

Eftersom varken polis eller sjukvård sammanställer statistik över mäns våld mot kvinnor i Niger, har det varit oklart hur pass omfattande problemet är. Men biståndsorganisationen Oxfam, med personal på plats, noterade att extremt många kvinnor tycktes vara drabbade. Och bekräftade detta förra året, då man gjorde en utredning i regionen Zinder. Resultatet var skrämmande. Sju av tio kvinnor berättade att de anser att det är fullt normalt att de regelbundet blir slagna, våldtagna och skymfade av sina manliga släktingar.
Lisette Quesnel på Oxfam är förskräckt, men knappast förvånad. Hon säger till FN:s nyhetsbyrå att denna typ av övergrepp mot kvinnor är så vanlig att varken offer eller förövare längre kan skilja mellan rätt och fel.
– Kvinnorna indoktrineras av både sina familjer och religiösa ledare. De indoktrineras av hela samhället. Följen blir att de lär sig att det som händer är naturligt.
Att då ifrågasätta mäns våld mot kvinnor…
– Det är tabu i Niger, säger Fatima Ibrahima, en aktivist som ändå försöker upplysa landets kvinnor om att de förtjänar bättre.
Ett mödosamt arbete. Till exempel har olika människorättsgrupper märkt att deras nystartade kriscenter står tomma. Kvinnor kommer inte dit. De vågar inte, för skulle de bli upptäckta väntar troligen såväl fysiska som sociala repressalier från familjepatriarker. Grupperna har därför ändrat metod. De söker aktivt – och diskret – upp drabbade kvinnor, vilka erbjuds juridisk och medicinsk rådgivning.
Några blir hjälpta, men grundproblemet finns kvar: Kvinnors låga status i Niger.

Ett annat exempel på detta är att graviditet är lika med livsfara. Varannan timme dör en kvinna under förlossning eller av graviditetsrelaterade åkommor. Möjligheten att få kvalificerad vård är i det närmaste obefintlig. Antalet sjukhus täcker inte behovet, och idag saknas infrastruktur som gör att kvinnorna kan ta sig till dem som ändå finns. Behöver någon kejsarsnitt måste hon först resa långt – 13 miljoner människor är utspridda över en landyta lika stor som Västeuropa – till en klinik, och sedan är det bara att hoppas att någon av de 17 läkare i landet som har kompetens att utföra ingreppet råkar befinna sig just där. Konsekvensen blir att många kvinnor istället söker hjälp hos medicinmän; 84 procent av de 600 000 barn som föds varje år kommer till världen utan att en barnmorska närvarar; 191 av 1 000 dör vid födelsen, enligt FN, och ytterligare 320 före fem års ålder.
”Kvinnans situation kan sammanfattas som prekär. Trots att konstitutionen förbjuder diskriminering av kvinnor och att regeringen ratificerat konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, har situationen inte nämnvärt förbättrats för den enskilda kvinnan”, heter det i den svenska regeringens senaste rapport om de mänskliga rättigheterna i Niger.
Lokala aktivister kräver politisk handling. Till att börja med kopplar de samman den höga mödradödligheten – en av sju kvinnor – med att flickor ges sämre utbildning än pojkar. 43 procent av pojkarna lär sig läsa och skriva, medan motsvarande andel för flickor är 15 procent. En bidragande orsak till kunskapsklyftan är att flickorna tvingas sluta gå i skolan när de gifter sig, och det sker ofta innan de har fyllt 15.
Allt detta har att göra med attityder, men också med att Niger är ett av världens absolut fattigaste länder, enligt FN:s utvecklingsfond. Regeringen lovar att gravida och nyfödda ska kunna få gratis och livräddande vård, men idag måste kvinnor betala, till exempel för kejsarsnitt. Långt ifrån alla har råd.
– Kvinnor dör fem meter utanför klinikens dörrar, säger Amoul Kinni Ghaichatou på FN:s befolkningsfond till Irin.

Organisationer som är verksamma i Niger har tröttnat på att bedriva diskret hjälpverksamhet. De vill förändra kvinnor villkor. Och det betyder att landets politiska och religiösa makthavare (majoriteten är muslimer) måste agera.
– Vi behöver ett starkt ledarskap, annars kommer kvinnor aldrig att respekteras, säger Salmatou Traoré, framstående nigeriensk kvinnorättsaktivist, till Irin.
Nyligen diskuterade parlamentet att införa en ny lag som ger kvinnor ökade rättigheter, men förhandlingarna urartade snart till ”fars”, enligt Traoré.
– Männen började säga att vi bara vill ha en ny lag för att kvinnor ska kunna gifta sig med kvinnor, och att följden av detta skulle bli att Niger togs över av kvinnor och lesbianism. Löjeväckande!
Traoré tror att nyckeln till ett mer jämställt samhälle är att kvinnorna inte tillbringar all sin tid i hemmet. De ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. 81 procent av männen har en inkomst, medan sju procent av kvinnorna har den förmånen. Vilket innebär att de är ekonomiskt maktlösa. Nigerienska män har som regel fler än en fru, och de tilldelas ett litet stycke åkermark, som ska ge mat åt dem själva och barnen (i genomsnitt sju barn per kvinna). Samtidigt ska fruarna bruka familjens gemensamma åkrar. Eventuella intäkter går till mannen.
– Kvinnan har inget som helst inflytande när det kommer till familjens ekonomi, sade häromåret Moira Eknes på hjälpgruppen Care aid till BBC, i samband med att Niger upplevde en hungersnöd som framför allt drabbade just kvinnor kvinnor och barn.

Det verkar hopplöst. Enligt lagstiftningen ska parlamentet sträva efter jämställdhet, men 13 av procent av ledamöterna är kvinnor. Ändå finns det ett växande motstånd. Kvinnor som gör gemensam sak när det kommer till att kräva fler rättigheter. I november demonstrerade hundratals av dem på huvudstaden Niameys gator.
– De gick genom centrum, vissa med tårar rinnande nedför kinderna. De insåg för första gången att de inte var ensamma om sina upplevelser, säger Quesnel till Irin.
– Det visade mig att det kan bli förändring.

Andreas Gustavsson