I senaste Vecko-Revyn finns en stort uppslagen artikel, där 25-åriga Veronica berättar om ett ”hemligt extraknäck”, som ger henne minst 2 500 kronor per timme. Hon kan lägga pengar på kläder och restaurangbesök. Hon kan dessutom spara för framtiden. Vilket drömjobb! Eller? Veronica är prostituerad.– Jag tycker om sex, och då kan jag lika bra ta betalt för det!
Veronica säger vidare att det ”känns rätt” att sälja sex. Hon kan absolut inte acceptera att de flesta har en helt annan syn på det hon gör.
– Samhället är så lutheranskt och målar upp en smutsig bild av att sälja sex, som att det bara är knarkare och de som säljer sex under tvång som gör det. Visst finns det de som måste tjäna ihop till sin dagliga sil, och DÅ är det smutsigt. Men det finns många som jag också. Som har utseendet för sig med en snygg, sexig kropp och en bra personlighet, och som älskar sex. För min del är det en smart affärsidé, säger Veronica till tidningens läsare.
Unga kvinnor, med andra ord.
Artikeln har skapat något av en proteststorm. Vecko-Revyns svar? Louise Bratt, chefredaktör, tillbakavisar att den skulle glamourisera könshandel. Hon medger dock att bildvalet – en barbent modell med designerhögklackat – inte är optimalt, men tycker samtidigt att det är viktigt att Veronica med egna ord får beskriva sitt liv. Hennes berättelse platsar i tidningens satsning att skildra unga tjejers ”jobb”, säger Bratt till Resumé.
– Vi vill alltid ha intressanta vinklar.
Förra året, med fotbolls-VM i antågande, publicerade ETC ett specialnummer om könshandel, och intervjuade i samband med detta Linda, prostituerad sedan tio år tillbaka. Hon känner många kvinnor som delar hennes situation. Och det är, sade Linda, omöjligt att dra en skarp gräns mellan frivillighet och tvång.
– Jag är säker på att vi alla skulle vilja bort från prostitution. Sedan har vi olika skäl till att vi hamnat där vi hamnat. För mig var det först pengarna, att jag var tvungen att betala mina räkningar, och att en väninna lotsade mig mot beslutet att sälja mig. Det är komplicerat. Ingen vaknar upp en morgon och tänker att ”Nej, jag ska inte bli läkare, jag ska bli prostituerad”. Det finns alltid bakomliggande orsaker.
Så vad tycker Linda om Vecko-Revyns artikel?
– Den ger en falsk bild, säger hon när ETC.nu ringer upp.
Men Veronica hävdar att hon trivs…– Vad ska hon annars säga? De allra flesta av oss finner inget nöje i det hela. Däremot är vi skickliga skådespelare. Och ingen vill se sig själv som ett offer som mår dåligt, eller hur? Jag tror det är därför Veronica är mån om att framställa sig själv som stark, snygg och sexig, medan hon nästan föraktar andra prostituerade som är smutsiga och utsatta för tvång.
Linda kommer att diskutera artikeln med sina två tonåriga döttrar som gärna läser Vecko-Revyn. Hon tänker inte avslöja sin prostitution – vilken de är ovetande om (Linda heter egentligen något annat) – men vill förklara att könshandel i verkligheten skadar en kvinna.
– Vecko-Revyn skriver att myten om den lyckliga horan är svår att tro på. Självklart! Den stämmer ju inte någonstans. Pretty Woman finns bara i fantasin.
– Jag vågar knappt föreställa mig hur mina döttrar och andra tjejer kommer att påverkas av artikeln. Den fungerar som en guide till hur man tjänar snabba pengar genom att börja sälja sex. Veronica redovisar sina priser, sina marknadsföringsvägar, var hon träffar männen. Någon kommer att följa efter, det är jag övertygad om. Särskilt eftersom tidningen kallar det för ett jobbreportage. ”Då måste det vara okej”, liksom.
Vecko-Revyn är den senaste men inte den första tidningen att publicera positiva berättelser om prostitution, och de har blivit fler vartefter att meningsutbytet kring könshandel blivit fränare. Sexköpslagens försvarare står mot legaliseringsivrare, och båda grupperna har rekryterat prostituerade. Vittnesmålen – på bloggar, i intervjuer, på debattsidor – har ofta karaktär av politisk aktivism.
”Varför är det så svårt att i Sverige solidarisera sig med oss sexsäljare? Beror det på horstigmat, alltså den starka sociala skammen som drabbar den ’fallna’ kvinnan? I exempelvis Tyskland eller Holland är det inte så svårt, där organiserar sig sexsäljare, feminister och politiker tillsammans”, skrev i våras en kvinnlig eskort i Expressen:
Men alla artiklar är inte direkt politiska. Vissa är mer ute efter att kittla läsarnas nyfikenhet. Som när Aftonbladet Söndag träffar ”barnskötaren Cecilia, 25, som extraknäcker som callgirl”. Hon säger att hon kan tjäna 7 000 kronor på ett par timmar, att det är skillnad på att vara eskort och gatuprostituerad.
– Jag ligger inte med män för att köpa heroin… Hela eskortgrejen sköts på ett mycket snyggt sätt.
– Jag känner mig nöjd och belåten (efter en kund). Ja, tillfredställd helt enkelt.
Artikeln i Aftonbladet liknar den i Vecko-Revyn, men där kvällstidningen kallar in en psykolog att på några rader varna för prostitutionens faror, låter tjejtidningen sin sex- och relationsexpert säga: ”Givetvis är det du och ingen annan som bestämmer vad du ska använda din kropp till.”
Hyckleri, hävdar Linda.– Det spelar väl ingen roll vad hon babblar om när Veronica redan lagt ut texten om att den som säjer sig kan leva värsta lyxlivet. Men det som gör mig mest besviken är att Vecko-Revyn ingenstans skriver att det faktiskt är olagligt att köpa sex i Sverige. Ingenstans!
Andreas GustavssonP.S. Diskutera artikeln på
ETC forum.
“Jag känner mig nöjd och belåten (efter en kund). Ja, tillfredsställd helt enkelt.”
Jag är uppriktigt sagt förvånad över hur mycket tillfredsställelse vi människor kan känna över det blotta förvärvandet av pengar. Ta bort pengarna ur sammanhanget och scenförändringen är total.
21 november 2007, 19:03
För mig är det inte alls förvånande. Pengar är ju själva bränslet i vårt samhälle och vilken maskin fungerar utan bränsle?
Pengar är ju i stor del motivationen till att folk deltar i samhället där det behövs. Jag känner mig nöjd och glad när jag får min lön men inte f*n skulle jag sätta foten på lagret om jag inte fick betalt.
Människor är beroende av pengar, frågan är vad man får utsätta människan för mot betalning.
Människor i beroende-situationer går ju att utnyttja lätt. Men jag är endå kluven till lagar om prostitution, fri vilja och allt. Jag vill inte se människor fara illa genom pga sitt jobb, men kvinnor och män kan ju (trotts alternativ) fritt välja att prostituera sig.
21 november 2007, 20:09
“Men det som gör mig mest besviken är att Vecko-Revyn ingenstans skriver att det faktiskt är olagligt att köpa sex i Sverige. Ingenstans!”
Artikeln handlar dock inte om att köpa sex, den handlar om att SÄLJA sex…vilket, trots allt, är fullt lagligt. Den prostituerade bryter inte mot några lagar. Det är fullt tillåtet att locka människor till att bryta mot lagen genom att köpa sex.
“Vecko-Revyn är den senaste men inte den första tidningen att publicera positiva berättelser om prostitution”
Är det fel att skriva positiva saker om prostitution? Vem har bestämt det? Personligen anser jag att prostitution bör legaliseras, av olika skäl. Bör jag avstå ifrån att uttrycka mig eftersom jag är positiv till företeelsen?
22 november 2007, 01:33
PS: Vad kännetecknar egentligen en “proteststorm”? Jag är nyfiken eftersom begreppet ofta missbrukas.
Magnus:
Oavsett vad man jobbar med så trivs man väl bättre med 3000 skr i timmen än ingen lön alls?
Om man gillar att knulla så är det väl bra om man dessutom kan få betalt för det? Jag skulle gärna sälja sexuella tjänster, jag vet dock inte hur man organiserar en dylik verksamhet. Jag vet inte heller om det finns en efterfrågan. Att anlita en konsult för att sköta en sådan verksamhet är dock olagligt :-)
22 november 2007, 01:54
Andreas använder samma gamla citat (27 oktober 06) från “Linda” igen.
Finns det inga andra prostituerade som vill uttala sig för ETC:s räkning? Bör EN enda kvinna tjäna som talesperson för tusentals andra?
Dessutom: “Linda” får det att låta som om ALLA vill/kan bli läkare…oj, dessa generaliseringar!
22 november 2007, 10:04
Maken till hyckleri från Robert har jag väl ändå aldrig hört!
Han säger sig gärna sälja sexuella tjänster, men säger sig inte veta hur man “organiserar en dylik verksamhet” – hört talas om internet, någon? – och beklagar sig över att det är “olagligt” att “anlita en konsult”.
Ja, må så vara, men det är inte olagligt att läsa Vecko-Revyn!
Dessutom finns det säkert massor av saker som vi gör utan att kräva ekonomisk ersättning, men som vi ändå skulle “trivas” bättre med om vi fick betalt för det.
Skriva kommentarer på detta forum är ju bara ett exempel…
Poängen med mitt förra inlägg var bara att peka på hur lätt blotta tanken på pengar tycks utlösa känslor av tillfredsställelse hos oss. Så om man tjänar pengar på och känner tillfredsställelse av något man gör, finns det inga hinder kvar då?
22 november 2007, 10:43
Ett litet tankeexperiment:
Robert säljer sex och jag är hans hallick (konsult!). Det skulle innebära att jag bryter mot kopplerilagen, men inte Robert. Ändå finns det ju en möjlighet att jag både skulle tjäna mer pengar och känna mer tillfredsställelse än han av en sådan affärsuppgörelse.
Men nej, det finns nog ingen efterfrågan.
Just nu känner jag också en rätt stor tillfredsställelse av att det är lönefredag imorgon. Lite mer pengar än vanligt, lite mer tillfredsställelse än vanligt. Se där, jag är precis som alla andra.
22 november 2007, 11:07
Magnus: Jag menar att jag vet inte exakt hur man skaffar kunder osv. Det finns trots allt en stigmatisering av sexsäljaren. Jag vill kanske inte att min gamla mamma ska få reda på det.
Jag kan hålla med dig om att en del sysselsättningar ställer till problem om de skulle tillåtas. Att tillåta lönnmordsverksamhet för pengar t ex.
Dock. Den enskilde individens rätt till fria val utgör grunden för den generella friheten i ett liberalt samhälle.
Jag är fri att använda min kropp till massor av aktiviteter, men moraliska invändningar begränsar min sexuella frihet. Jag är fri att använda min kropp som yta för sponsorer när jag klättrar i berg och riskerar mitt liv. Jag är fri att hyra ut min kropp för medicinska experiment (det finns ett väl utprovat system av regler kring detta).
Jag anlitar gärna dig Magnus (även kopplerilagen bör förändras, jag ska kunna anlita vem jag vill till att sköta min verksamhet), dock skulle jag kräva den större delen av förtjänsten. 70-30 kanske :-)
22 november 2007, 11:55
Robert:
Intressant att du tog upp just familjens betydelse, men du menar alltså att din gamla mamma inte begränsar din sexuella frihet?
Och stigmatiseringen, ja?
Jag tror inte den försvinner i första taget.
Som straffbar hallick/konsult skulle jag också skämmas inför min mamma och känna mig stigmatiserad, om det kan vara någon tröst.
22 november 2007, 12:25
Magnus:
JAG skulle alltså inte skämmas. Stigmatisering innebär inte att man skäms, det handlar främst om ANDRAS fördömande syn på en företeelse. Stigmatiseringen av prostitution/prostituerade skulle drabba min mamma, utan att jag skäms för min eventuella verksamhet. Blanda inte ihop begreppen.
Jag är medveten om att det tar tid att påverka människors syn på saker och ting, det innebär ju dock inte att jag lägger ner mina ansträngningar i den riktningen.
PS: Om människor som t ex Andreas lät bli att svartmåla/förtala människor som har en positiv bild av prostitution, så skulle du kanske slippa skämmas?
22 november 2007, 12:44
Jaha Robert.
Vad kostar det och vilka tjänster tänkte du erbjuda?
Jag och ett par polare vill ha lite kul och undrar om du ställer?
Vi kan lägga 500 Kronor var så det blir 3000 för en natt, Deal?
22 november 2007, 13:08
Detta är väl ingen nyhet. Att ETC är konservativa, menar jag. Enda gången som ETC verkligen var radikala var när de drev datorspelstidningen Interface, men det var då det.
Även om VR endast skulle behandla prositution med fönstertittaraktiga skillingtryck så skulle moralisterna gnälla över att VR recenserade smink eller hävdade unga kvinnors rätt att få ta den i både ettan och tvåan utan att det gör ont.
22 november 2007, 13:22
Grejen är att Veckorevyns läsare är typ 13-15 år… Skriver man för en målgrupp som just växt ur Kamratposten måste man ha lite mer omdöme än så och inte förvänta sig att ens läsare skall kunna tänka helt självständigt och kritiskt. Jag har inte sett artikeln, men tycker att om den alls skulle publiceras skulle de iaf ha med någon med en annan synvinkel + lite statistik. Det hade visat att väldigt få prostituerade upplever sin situation som deras exempeltjej.
22 november 2007, 13:32
Jens:
Jag är heterosexuell.
22 november 2007, 13:36
PS: Jag har inte kommit så långt att jag har definierat mina tjänster, dock skulle jag ta mer än 3000:- för en natt. Tre personer som lägger 500:- var blir heller inte 3000:-
Nu finns det väl snart en överhängande risk att den här diskussionen blir modererad. Än så länge gäller det dock en hypotetisk verksamhet.
22 november 2007, 13:40
Jens:
....dessutom kommer jag att välja mina kunder. Jag har plockat följande som exempel från en eskortsida:
“Jag vill:
-att du är trevlig, välvårdad och behandlar mig med respekt.
-att du endast ringer mig om du är ärlig, seriöst intresserad och har läst igenom, och förstått, texten på min hemsida.
Jag är endast intresserad av att träffa mycket trevliga människor!”
Mitt intryck, Jens, är att du inte uppfyller kraven.
22 november 2007, 13:49
Är det verkligen ETC som svartmålar prostitution, kan det inte lika gärna vara Vecko-Revyn som skönmålar?
Jag har aldrig träffat någon, kvinna eller man, som säger sig vilja göra karriär som prostituerad. Robert är mycket ovanlig i det avseendet.
Men det finns unga kvinnor som ser det som ett lätt sätt att göra snabba pengar. Jag tror att de ofta missbedömer svårigheten att ta sig ur prostitutionen. Ungdom och skönhet är förgängliga ting.
Moralist? Konservativ?
Jag räds inte epiteten.
22 november 2007, 21:42
Robert:
Som prostituerad upplåter du din kropp på en marknad där den betingar ett visst pris i konkurrens med andra likvärdiga “varor”.
När inträffade det senast att en “vara” valde sin köpare?
Robert, i inlägg 4 tvivlar du på “om det finns en efterfrågan” och i inlägg 15 “gäller det än så länge en hypotetisk verksamhet”.
Vadan denna tveksamhet?
Livet som eskort blir nog aldrig mer bekymmersfritt än det kan presenteras i magasin av typen Vecko-Revyn.
22 november 2007, 22:09
Inlägg 10 av Robert:
Jag erkänner skillnaden mellan begreppen “skam” och “socialt stigma”.
Det var du, Robert, som var otydlig.
Det är förmodligen fullt möjligt att anförtro åt sin mor vad man sysslar med utan att DE ANDRA får veta det.
Eller också är det så att man blir hårdare dömd av sin familj än av någon annan.
Är det då fråga om skam eller socialt stigma?
22 november 2007, 23:28
Magnus:
Det har aldrig varit tal om “karriär”. Det handlar om en tanke på en bisyssla.
Visst är det snabba pengar, det kan vi väl trots allt vara överens om? Dessutom är det faktiskt säljaren som sätter priset på en marknad där det finns en stor efterfrågan. Stor efterfrågan = högt pris.
Huruvida efterfrågan även gäller manliga, heterosexuella tjänster kan man dock säkert diskutera.
Jag är inte tveksam, dock uttrycker jag mig försiktigt här på etc för att inte bli censurerad. Jag vill inte bli avstängd för att saluföra “omoraliska” tjänster :-)
Min mamma är relativt liberal, så där tror jag inte att det blir något problem :-)
23 november 2007, 09:41
PS: Jag beklagar om jag var otydlig.
23 november 2007, 09:42
Robert,
Jens kanske menar ett par polare som i 5-6 grabbar (inte som i ett par strumpor) en inte alltför ovanlig uppställning i dagens PorrFilmsMarknad om man får tro innehållsförteckningar.
Den skäggige Amerikanske Presidenten Abraham Lincoln sade: “You can fool all the people some of the time, and some of the people all the time, but you cannot fool all the people all the time.”
(Bob Marley sjöng det)
Att tro att en SexFörsäljare skulle vara Hetrosexuell är ju bra trångsynt, jag känner ett par killar som säljer sig till Gubbar men dessa killar är rent Hetrosexuella i sin egen preferens, SexArbetet är just det, ett arbete.
Om Robert endast vill dra in pengar på sex med kvinnor (attraktiva?) så rekomenderar jag inte Horeri (om Robert dessutom inte vill att Mamma får reda på det…)
Filmtips: Patty Jenkins har både skrivit och regisserat filmen Monster med Charlize Theron i huvudrollen som den LångTradarChaffis-knullande Horan som tröttnade på sina äckliga, våldsamma kunder och började ha ihjäl dem (en historia ur det verkliga livet)
Observera att denna film inte är för de som tror att prostution är något naturligt och frivilligt som Hetrosexuella tjejer gärna gör för att dryga ut hushållskassan lite)
23 november 2007, 10:17
Robert:
Ja, ETC är nog knappast rätt plats för utannonsering av “omoraliska tjänster”.
Jag är egentligen inte alls upprörd över omoralen i tillfälliga och känslolösa sexuella förbindelser. Jag ser den uppenbara, men bedrägliga, tillfredsställelsen i de snabba och enkla pengarna som problemet. Unga människor riskerar att fastna i prostitutionen och får också ofta svårt att utveckla penningbefriade sexuella relationer senare i vuxenlivet. Ensamhet, drogmissbruk, självmord kan i värsta fall bli följden. Så behöver det inte bli, men det gäller att dra sig ur innan man har utvecklat det till en ohejdad vana att sälja sin kropp så fort man behöver pengar.
Visst låter jag lite som en socionom nu?
23 november 2007, 10:46
Jag kan tycka att diskussionen om prostitution lät blir ensidig och moraliserande. En öppnare debatt krävs kring tabubelagda företeelser.
Emellertid är det viktigt att förstå vilken målgrupp tidningen Vecko-Revyn vänder sig till, och framför allt läses av.
Och den så kallade fria viljan kan vi ju både tycka det ena och det andra om. Exempelvis skulle man ju kunna tycka att det vore trevligt med ett samhälle där den fysiska kärleken/tillfredställelsen inte gjordes till en handelsvara.
23 november 2007, 11:28
Einar:
JAG är heterosexuell, jag har inte påstått något om andra människors preferenser.
Om det är din enda bild av prostitution (våldsamt, äckligt och ofrivilligt), så tycker jag att du är trångsynt och naiv.
Det finns t ex studenter (både tjejer och killar) som säljer sex ett par timmar i månaden istället för att ta studielån (5000 kr /månad). Då handlar det framförallt om kunder i den egna åldern.
23 november 2007, 11:40
PS: Ett par är två (2), så länge man inte pratar om byxor.
23 november 2007, 11:45
Magnus:
Japp, du låter som en socionom :-)
Jag håller med dig om problemet. Om unga människor (minderåriga) ger sig in på området utan insikt så kan det säkert bli galet. Därför bör det även fortsättningsvis vara en förbjuden sysselsättning för den som omyndig, kanske även för den som är under 20. Åldersgränsen kan man diskutera.
Jag är dock myndig med råge, redan garvad och cynisk :-)
23 november 2007, 11:53
“Garvad och cynisk”, säger Robert om sig själv.
Jag menar just att det cyniska förhållningssättet som många “med råge myndiga” har till förhållandet mellan pengar och sex är det som leder dem in i prostitutionsfällan.
Ett cyniskt förhållningssätt stjälper snarare än hjälper den som vill sluta med prostitution.
Själv är jag bara för cynisk för att vara socionom, inte cynisk nog att ägna mig åt “eskortverksamhet”.
23 november 2007, 13:10
Personligen så ser jag inget problem med att tjäna pengar på sex. Menar du att den som prostituerar sig förlorar förmågan att leva i ett normalt förhållande? Att han eller hon får ett annat förhållande till romantisk, sexuell samvaro?
Kanske har du rätt, men vi är alla summan av våra tidigare upplevelser. Människor har de mest varierande attityder till sex, även utan att ha prostituerat sig…
23 november 2007, 15:46
Nä, nu börjar den här diskussion springa efter sin egen svans. Vi stänger därför ner. Men fortsätt gärna diskutera på ETC forum.
23 november 2007, 15:59