”EU-fördraget flyttar makten”

Tidigt på fredagsmorgonen enades EU:s ledare om ett nytt fördrag.
Fredrik Reinfeldt säger till DN att han är nöjd, men alla är inte lika glada.
– Det flyttar makt från medlemsländerna där demokratin fungerar hyggligt, till Bryssel där den fungerar väldigt dåligt, säger Max Andersson, riksdagsledamot för miljöpartiet.

EU:s stats- och regeringschefer förhandlade i sju timmar innan de kom överens om EU:s nya grundregler, det så kallade EU-fördraget. Texten innebär bland annat att samarbetet mellan stats- och regeringscheferna kommer att ledas av en vald ordförande, en så kallad EU-president.
– Jag är nöjd för att den stora överenskommelsen som vi slöt i juni höll, sade Fredrik Reinfeldt till Dagens Nyheter tidig fredag morgon.
– Det är ett historiskt beslut som kommer ge oss kapacitet att agera, sade EU-kommissionens ordförande Jose Manuel Barroso.
Men Max Andersson, miljöpartist och riksdagsledamot, som är en av författarna bakom miljöpartiets PM om den nya EU-konstitutionen, är starkt kritisk.
– Det är fruktansvärt arrogant av EU:s ledare att när det blir folkomröstning och svaret blir nej så väntar de bara i två år och kommer tillbaka med ett förslag som nästan är helt identiskt, och säger att nu ska vi inte ha några folkomröstningar. Det kommer bara leda till ett ökat politikerförakt, säger han.

Frankrike och Nederländerna röstade nej 2005, sist ett EU-fördrag var på tapeten. Max Andersson anser att fördraget flyttar makt från medlemsländerna.
– På ett 60-tal områden får EU möjlighet att köra över länderna, man tar bort vetorätten. Man skapar en EU-president och tar principbeslut om att det ska bli en EU-armé någon gång i framtiden.
Ett sådant principbeslut betyder inte att EU-armén är ett faktum, men näst intill, förklarar Max Andersson.
– Det innebär att det blir väldigt svårt, i alla fall mycket svårare, för kommande svenska regeringar att stoppa en EU-armé. En annan väldigt konstig sak som står med är att medlemsstaterna förbinder sig till att stärka den militära kapaciteten, man grundläggsbefäster ett förbud mot nedrustning. Jag tror inte det finns någon grundlag i världen som har en sån regel förutom EU.
Trots sin svidande kritik kan Max Andersson också se några positiva saker med fördraget.
– Exempelvis får man en tydlig reglering i hur man ska sköta utträdet, det blir lättare. En annan positiv sak är att det skapas en mekanism som kommer att fråga de nationella parlamenten vad de tycker om nya EU-lagar. De har inte vetorätt, men redan att man frågar tror jag kommer få en klart positiv effekt.


I det nya fördraget får EU också en utrikesminister, även om man valt att kalla posten ”hög representant för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor”. Denna person kommer att leda utrikesministermöten och gå in som vice ordförande i EU-kommissionen. På så sätt vill EU kunna föra en mer samordnad utrikespolitik.
Fördraget ska skrivas under i Lissabon den 13 december och därefter måste medlemsländerna godkänna det, antingen i parlamenten eller via folkomröstningar. Det enda landet som hittills beslutat om folkomröstning är Irland.
Fredrik Reinfeldt räknar med att frågan ska behandlas i Sveriges riksdag nästa höst.
Enligt en SIFO-undersökning som genomfördes på uppdrag av vänsterpartiet och miljöpartiet i somras vill sex av tio svenskar ha en folkomröstning. Majoriteten av riksdagspartierna är dock emot en sådan.
– Orsaken är det tydliga nejet i folkomröstningen om EMU, då en samlad elit fick stryk. Jag tror inte att man vill utsätta sig för det igen, säger Lars Ohly till Svenska Dagbladet.

Emma Löfgren