Sverige struntar i hotet mot Östersjön

Världsnaturfonden (WWF) kom nyligen med en rapport om hur länderna runt Östersjön behandlar havet. Den är deprimerande läsning.

På en tiogradig skala från A+ till C-, med tillägget F för de länder som misslyckats så pass att inget betyg kan sättas, ”vinner” Tyskland ligan med genomsnittsbetyget C+, tätt följt av Danmark, Litauen och Lettland med C-. Alla andra länder – Sverige inkluderat – får icke-betyget F. WWF skriver: ”Tyskland har i genomsnitt klassens bästa betyg. Men det är verkligen en svag klass.”
WWF har tittat på hur länderna lever upp till internationella och regionala överenskommelser inom fem områden – sjöfart, miljögifter, bevarandet av biologisk mångfald, fiske och övergödning. Gällande miljögifter ser WWF att framsteg gjorts, men på alla andra områden får länderna kollektivt underkänt. Inget land gör tillräckligt, vilket innebär att det extra känsla havet Östersjön, liksom livskvaliteten för de 90 miljoner som lever längs dess kust, hotas allvarligt.
Sverige får alltså betyget F och slåss därmed om en bottenplacering gällande sina insatser för havet. Dagens ETC ber därför Lasse Gustavsson, generalsekreterare för WWF, göra en önskelista över åtgärder för att rädda havet, riktad till den svenska regeringen.

Hejda det politiska sammelsuriet
– Den största insatsen vore att samla alla de olika aktörer som finns runt Östersjön. Det är alla regeringar som dessutom arbetar med olika frågor. Det är jordbruksministrar som jobbar med sitt, fiskeriministrar som jobbar med sitt, det vill säga ett sammelsurium av politiska processer. Därtill finns ett antal stora kommersiella aktörer. Att samla alla och definiera behoven, utifrån havets känslighet är den största utmaningen, säger han.
Men det finns också ett antal enskilda frågor i vilka regeringen skulle kunna agera. Vara tuffare i de politiska förhandlingarna om fisket, till exempel. Enligt Lasse Gustavsson, borde principen vara totalt torskfiskestopp i östra Östersjön, en åtgärd forskare uppmanat till under många år. En annan önskan är ett övervakningssystem för att kontrollera sjöfarten, likande det som finns för flyget.
– I genomsnitt passerar 2 000 fartyg på Östersjön varje dag, fartyg som ingen har koll på. Här kan Sverige vidta kraftfulla åtgärder. Ett övervakningssystem skulle förebygga olyckorna markant. I Finska viken finns numer övervakning vilket minskat olyckorna med 90 procent.

En miljon hushåll utan rening
Önskelistan fortsätter. Övergödningen anses vara det enskilt största hotet mot Östersjön och enligt WWF och dess generalsekreterare måste Sverige omgående rena utsläppen från de hushåll som idag inte är kopplade till de kommunala reningsverken. Sammanlagt rör det sig om en miljon svenska hushåll.
– Detta är en dyr investering och kan bli kostsamt för den enskilde, men det är inget vi kommer undan om vi vill bevara Östersjön, säger Lasse Gustavsson.
Jordbruket är den största boven bakom övergödningen, men enligt Lasse Gustavsson finns redan ett utmärkt politiskt redskap som skulle kunna användas för att minska skadan.
– Det pumpas in massvis med pengar i jordbruket genom subventioner och då är det väl rimligt att också ställa miljökrav. Den enskilde bonden kan göra väldigt mycket. Ta hand om gödslet, inte odla nära vattendrag och plöja i rätt tid, till exempel. Det handlar bara om att lära nytt.
Miljögifter är ytterligare ett problem, dock det enda som WWF anser att länderna runt havet lyckats agerat gentemot. Nu måste det utredas vad som mer kan göras.
– Miljögiftsfrågan förtjänar lika stor uppmärksamhet som klimatfrågan. Det handlar om förändringar på cellnivå. En vanlig europé eller en vanlig svensk har 20 till 30 främmande ämnen i kroppen och ingen vet vad dessa ämnen gör med oss. Vi vet bara att vissa är hormonpåverkande och andra cancerogena. Ser vi vad gifterna gjort med fisken, vilka könsrubbningar de gett, inser man vidden av problemet, säger Lasse Gustavsson.

Sandlåderesonemang
Regeringen Reinfeldt har talat mycket om en ”havsmiljösatsning” under senare tid. Om 40 miljoner som ska satsas på Östersjön bara i år. Men enligt Lasse Gustavsson behövs mycket mer än så. Sanningen är att en enda rik privatperson skänkt lika mycket till havet, som sittande regering. Samtidigt är det inte en brist på pengar som är det största problemet, enligt WWF.
– Östersjöregionen är en av världens rikaste. Både pengar och kunskap finns. Det är konkreta politiska förslag vi saknar.
Lasse Gustavsson är trött på politiker som skyller på varandra. På de som säger att vi inget kan göra i Sverige så länge länder som Polen släpper ut skit rakt i havet.
– Det är samma resonemang som mina barn har i sandlådan. Vi gör långt ifrån tillräckligt här i Sverige och har historiskt släppt ut väldigt mycket längs vår långa kust. Vi är en liten befolkning jämfört med den polska, men är fortfarande de största förorenarna per person räknat.

Linnea Nilsson

Hoten mot Östersjön

Oansvarig sjöfart
Östersjön har upplevt en stor olycka per år, i 25 år. Sammanlagt har mer än 100 ton olja släppts ut. Dessutom töms olja ut illegalt. Nu ökar transporterna,liksom storleken på fartygens oljetankar.

Höga halter av miljögifter
Miljögifter har släppts ut i Östersjön i decennier. Halten av gifter i lax och strömming är fortfarande för hög. 162 så kallade ”hotspots” har identifierats, dvs utsläppskällor med hög prioritet att rena. I Sverige har 13 identifierats, hälften återstår att rena.

Biologisk mångfald hotad
Den biologiska mångfalden i Östersjön är allvarligt hotad. En metod för att bevara mångfalden är att skydda havområden som så kallade Natura 2000. Tyskland har skyddat 40 procent av sitt havsområde, Sverige endast 5 procent.

Överfisket leder till fiskdöd
Under två decennier har forskare uppmanat till minskade fiskekvoter av torsk. Under fyra av de senaste sju åren har påbudet varit totalt fiskestopp i östra Östersjön. Ändå fortsätter fisket, det legala liksom det illegala.

Övergödningen störst hotet mot havet
Övergödningen är det enskilt största hotet mot livet i Östersjön. Fiskar dör och andra arter gynnas, exempelvis blågröna alger, vilka orsakat de senaste årens omfattande algblomningar. Jordbruket är den största boven bakom övergödningen, och dess påverkan på havet beräknas öka än mer.