51 000 000 000 000

Så mycket kommer klimatförändringarna att kosta, räknat i kronor, om knappt 50 år. Detta enligt en brittisk rapport, som varnar för katastrofala översvämningar, torkperioder, massmigration och världsekonomins kollaps.

Världsbankens förre chefekonom Nicholas Stern har på uppdrag av brittiska regeringen uppskattat kostnaderna för de närmaste decenniernas klimatförändringar. I måndags presenterades den 700 sidor tjocka rapporten, i vilken det hävdas att priset för att ignorera problemen stannar kring 51 biljoner kronor år 2050.
– Vi måste handla nu, annars kommer det att leda till en global katastrof, sade premiärminister Tony Blair, och finansminister Gordon Brown föreslog att EU snarast inför ett skärpt utsläppsmål vad gäller växthusgaser – minska med 30 procent till 2020 och med 60 procent till 2050.


Rapporten ger en dyster prognos. 200 miljoner tvingas fly när deras hus sveps bort i översvämningar eller när deras grödor vissnar under allt mer långvariga, och geografiskt utbredda, torkperioder. Var sjätte människa kommer att riskera vattenbrist. Två av fem djurarter kan utrotas.
Men ändå sammanfattar Stern själv rapporten som "överlag optimistisk".
– Det finns ännu tid att undvika de värsta effekterna av klimatförändringarna, om vi agerar nu och gör det internationellt. Regeringar, företag och privatpersoner måste alla arbeta tillsammans för att möta utmaningen.
– Men det är bråttom. Att fördröja arbetet, om så bara med ett decennium eller två, tar oss in i den farliga zonen. Vi kan inte låta möjligheten gå oss förbi.

USA står idag utanför Kyotoprotokollet, eftersom den sittande administrationen bedömde att utsläppsminskning av den storleken är oförenlig med tillväxt. Just ekonomi är ett av de vanligaste argumenten mot kraftfulla miljöprogram, och möjligen är det därför den brittiska rapporten väljer att poängtera kostnadsaspekten.
En femtedel av världsekonomin kan ätas upp av skenande klimatförändringar, hävdar Stern, som konstaterar att varje utsläppt ton koldioxid medför 85 dollar i kostnader. Ja, det kommer att bli dyrt om världens länder aktivt ställer om till icke-fossil energi, men det handlar om en procent av den globala ekonomin per år (de rika länderna ska stå för en större andel av kostnaderna, eftersom de släpper ut mer växthusgaser och i ett första skede inte märker av klimatförändringarnas fulla kraft). En ren besparing, med tanke på alternativet.
"Klimatförändring är det värsta marknadsmisslyckande världen har skådat", heter det i pressmeddelandet som gick ut i samband med att rapporten lades fram.
– Rapporten visar att frågan inte är om vi har råd att handla, utan om vi har råd att låta bli, säger Joseph Stiglitz, vinnare av Nobels ekonomipris.

Vad behöver göras? Stern säger till BBC att alla länder måste samverka, det är vår "moraliska plikt", och framför allt måste de stora utsläppsländerna, som USA och Kina, agera.
Vidare:

– Utöka och knyt samman de olika marknaderna för handel med utsläppsrätter.
– Skärpt klimatmålen i den rika världen, vilket skapar investeringar (tiotals miljarder dollar per år, enligt rapporten) i miljövänlig teknik.
– Dubblera anslagen till energiforskning.
– Femfaldiga subventioner till företag och privatpersoner som väljer miljövänlig teknik.
– Bestäm internationell standard (vad gäller energiförbrukning mm) för produkter.
– Minimera avverkning av skog.
– Ge bistånd till miljövänliga projekt i utvecklingsländer.

På måndag nästa vecka inleds FN:s klimatsamtal i Nairobi, Kenya. Målet är att hitta en fortsättning till Kyotoprotokollet, som löper ut 2012. Men mänskligheten belastar miljön med mer än växthusgaser.
Om mindre än 50 behövs det två jordklot för att försörja oss, enligt Världsnaturfondens rapport Living Planet. Idag har en amerikan ett dubbelt så stort ekologiskt fotavtryck – den biologiskt produktiva yta som krävs för vår konsumtion och vad vi sedan kastar – som en europé och sju gånger så stort som en afrikan. I Sverige konsumerar vi i genomsnitt 6,1 hektar per person.
– Vi lever på kapital, inte på ränta, säger Lars Kristoferson, generalsekreterare för svenska Världsnaturfonden, till TT.

Andreas Gustavsson