”Öppna ögonen – hedersrelaterat våld finns i Sverige”

”Du ska inte tro det blir sommar ifall inte nån sätter fart på sommarn och gör lite somrigt, då kommer blommorna snart”. För många unga kvinnor i Sverige innebär att ”göra sommar” att säljas till äktenskap. Men få tar deras fruktan på allvar. Och försäljningen är laglig. Trots att Sverige förbjuder barnäktenskap finns det undantag – en person kan få dispens för äktenskap med minderårig om det finns särskilda kulturella skäl.

Rädslan för att tala om kultur och religion osynliggör den vardag som många tjejer i Sverige lever i. Detta menar bland andra Sara Mohammad som är ordförande i Riksföreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime. Jag träffar henne på en manifestation till minnet av Pela Och Fadime – två kvinnor som fallit offer för det hedersrelaterade våldet – på Sergels Torg.
– Hedersrelaterat våld handlar inte enbart om mäns våld mot kvinnor. Det handlar också om religion och kultur. Vi måste våga prata om detta och vi måste våga ställa krav. Hedersrelaterat våld är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Vi får inte heller glömma att det varje år är runt 6 000 flickor som blir könsstympade av kvinnor, inte av män. Könsstympning är en del av det kulturella och religiösa sammanhang som kvinnorna lever i.

Sara Mohammad vet hur det är att inte få bestämma själv över sitt liv. Hon har utsatts för hedersrelaterat våld och Sara Mohammad är inte ensam. En studie vid Stockholms universitet visar att 100 000 unga kvinnors handlingsutrymme idag regleras av deras pappor eller bröder.Men, som Sara Mohammad säger, hon är en person som inte kan tystas. Redan 1998 – fem år efter att hon kommit till Sverige – började hon arbeta med att stödja och hjälpa kvinnor som befann sig i liknade situation. Detta arbete blev starten för Glöm Aldrig Pela och Fadime. När hon startade föreningen var det tabu att tala om hedersrelaterat våld. Det är det inte idag.Regeringen har satsat 180 miljoner kronor på utbildning av hedersrelaterat våld och skydd och stöd för de som blir utsatta för detta våld. Men till hur regeringens insatser utförs är Sara Mohammad kritisk till.– Vart går pengarna? Det finns inga riktlinjer för hur pengarna ska utbetalas. Till exempel fick en islamistisk organisation 10 miljoner kronor. De representerar inte oss. Pengarna motverkar sitt syfte. Finansiering borde gå till de progressiva grupper som finns i såväl Sverige som globalt. Regeringen har ju själva sett att det inte fungerar att bara dela ut pengar. Vi har inte sett något resultat av alla dessa projekt, förklarar en upprörd Sara Mohammad, vars organisation fått ett engångsbelopp på 40 000 kronor.

Det är inte bara riktlinjer för hur pengarna ska fördelas som saknas. Den nationella handlingsplan som Rikskriminalpolisens särskilda enhet för hedersrelaterat brott skulle ta fram har ännu inte sett dagens ljus. Anledningen är att tjänsten dragits in. Advokaten Elisabeth Fritz anser att detta är oacceptabelt. Hon var en av de som deltog i den ceremoni som hölls till Pelas och Fadimes minne.– Att tjänsten på Rikskrim återinförs är en av punkterna på den lista jag har över saker som behöver göras, sa Elisabeth Fritz under sitt tal på manifestationen.
Andra krav var kriminalisering av tvångsäktenskap, möjlighet att återkalla medborgarskap och strängare straff.
– Idag döms personer till så korta straff att den utsatta kvinnan inte ens hinner ansöka om att få skyddad identitet innan gärningsmannen är ute igen.
Elisabet Fritz vill också se att hedersbrott skrivs in i brottsbalken och att de faller under allmänt åtal, vilket innebär att staten är tvungen att väcka åtal.

Ett problem är att många kvinnor inte vågar anmäla. På Stockholms Stads skyddade boende Kruton har endast sju av trettio flickor som lever med skyddad identitet polisanmält de brott de utsatts för. Verksamhetschefen Anders Börjeson förklarar varför i DN.
– Största orsaken är att de inte vill. Antingen är de rädda eller så vill de visa omsorg för den familj de är i konflikt med. Med det handlar också om socialtjänstens och polisens rutiner.
Elisabeth Fritz menar också att det är ett problem att det är den brottsutsatta som ska dra sig undan. Att det är de som ska få skyddad identitet och leva gömda. Hon anser att det istället borde vara förövarnas handlingsutrymme som begränsas.
– Det är också viktigt att komma ihåg att detta brott mot mänskliga rättigheter även drabbar pojkar och män, såväl de med svensk som utländsk bakgrund, betonar Sara Mohammad. Det finns likheter men också olikheter med mäns våld mot kvinnor.

Fakta om hedersrelaterat våld
FN uppskattar att runt 5 000 hedersmord begås varje år.Enligt en uppskattning av organisationen Kvinnoforum lever mellan fyra och fem miljoner personer idag under förhållanden där hedersrelaterat våld förekommer.2001 antog FN en resolution som slår fast att det är statens ansvar att förhindra och utreda hedersrelaterade brott och att skydda de som utsätts för dessa brott mot mänskliga rättigheter.I Sverige har polisen kännedom om elva hedersrelaterade mord. Omkring tjugo misstankar om mord av denna typ rapporteras årligen till polisen.2001 fick Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med länsstyrelserna ta fram en lägesrapport över de hedersrelaterade våldets utbredning och kartlägga behovet av samhälleliga insatser. Detta gjordes i Stockholms län, Västra Götaland och Skåne. Över 200 kvinnor i respektive län hade kontaktat myndigheter eller ideella organisationer för att söka hjälp. Fram till 2004 avsatte regeringen två miljoner för stöd och skydd. Och 2004 ökade insatserna. Mellan 2004 - 2007 har 180 miljoner avsatts.Källa: Hedersrelaterat våld i Sverige och i Världen utgiven av Kristdemokratiska Kvinnoförbundet.

Lisa Berthelson